263 hovrätt, Rothovius dogung;’ ingendera blev den svala, somskulle kommit med den vetenskapliga juridiska sommaren till Finland. Några av lagläsarna och underlagmännen i Finland hade legat något år vid ett eller annat tyskt universitet, främst i Wittenberg, men man spiller nog möda i onödan, omman i deras domböcker letar efter spår av deras kontinentala juridiska utbildning. Ett undantag när, nämligen HartvigHenriksson Speitz, lagläsaren i Vemo härad, vars dombok 1622 är späckad med citat från den antikalitteraturen. Hans stridsskrift mot Åbo hovrätt och särskilt emot assessorn Petrus Wigelius är i all sin monomana ensidighet full av den tysk-romerska doktrinens fraser och vändningar.*® Assessorn Petrus Wigelius, adlad Ekenberg, den av Speitz avskydde och hatade partiske domaren, hade en kontinental utbildning och hade disputerat i Franeke 1630. Hans betydelse för den juridiska vetenskapen i Finland var dock ringa. Det är egentligen hart när omöjligt att bedöma graden av hans juridiska lärdomoch vetenskapliga kompetens, trots att han karakteriseras både lärd och skicklig.** Detta förorsakas närmast av källäget. De källor somfinns bevarade, är nämligen ytterst få. Genomatt vaska framsmå guldkorn ur det enormt rika material, somSvea hovrätts arkiv innehåller, har StigJägerskiöld kunnat rekonstruera en helt ny och nyanserad bild av svensk hovrättspraxis på 1600-talet. Han har skapat en enhetlig bild av den juridiska argumenteringen och dess anknytning till de kontinentaladoktrinerna och romarrätten.*^ När det gäller Finland har så gott somallt källmaterial från Åbo hovrätt gått upp i rök, antingen redan 1656 eller senast 1827.*^ I frågaomhovrättens protokoll och kopieböcker har vi att ty oss till de defekta avskriftsutdrag, som Matthias Calonius verkställt på 1770- ’ K. G. Leinberg, Dissertationes academicae Fennorum extra patriam, ss. 368, 398. Bidrag till kännedomomFinlands natur och folk, 58. Delen, utg. av Finska Vetenskaps-Societeten. Fielsingfors 1900. YrjöBlomstedt, Laamannin- ja kihlakunnantuomarinvirkojen läänittäminen jahoitoSuomessa 1500- ja 1600-luvuilla (1523—1680), s. 219. Flistoriallisia Tutkimuksia 51, julk. Suomen Flistoriallinen Seura. Flelsinki 1958 (valda exempel av latinska citat i Speitz’ dombok). Flartvig Henriksson Speitz’ paskill emot hovrätten och assessor Petrus Wigelius i Juridica, vol. 6, SRA. " Yrjö Blomstedt, Kuninkaallisen Majestettin Oikeus Suomessa, s. 92—93. Turun Hovioikeus 1623 31/10 1973 Åbo Hovrätt. Helsingfors 1973. A. W. Westerlund, Åbo hovrätts presidenter, ledamöter och tjänstemän 1623—1923, s. 163f. Åbo 1923, uppger att Wigelius blivit doktor i Basel, medan G. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor II, s. 512, Stockholm 1926, uppger Frankfurt. Lagus, a.a., s. 167 f, säger, att han promoverats av professor Justus Reifenberg, vilken var verksami Franeker, se t. ex. Christian GottliebJöcher, Allgemeines Gelehrten-Lexikon III, Leipzig 1751. Stig Jägerskiöld, Studier rörande receptionen av främmande rätt i Sverige under den yngre landslagens tid. Lund 1963, Handelsbalkens utländska källor. Lund 1967, samt hans andel i Svea hovrätts historia. Stockholm 1964.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=