252 regeringsformen 1634 påverkad av Laurentius Paulinus Gothus.Manbör ock minnas, att de svenska och finska psalmbokseditionerna ända till sekelskiftet 1600-1700 innehöll en särskild avdelning »Catechismus författat i sånger». Det var möjligt att lära dekalogen som en andlig sång och på detta sätt öva sig i Guds lag.'^ Det var just begreppet Guds lag som gav rikets lag ett starkt religiöst grundval och därigenom rättsliga normer för all juridisk tänkande. Man projicierade dekalogen och dess normer i hela samhällslivet genom treståndstänkandet. Politiska ståndet betydde konungen och herrar (magistratus), vars ledare konungen hade kommit i stället för påven med andlig grundnorm, Guds rena ord, enligt Västerås beslut 1527 och regeringsformens Luthers Lilla Katekes. Detta bekräftade, att andliga ståndet och hushållsståndet hade sitt centrala uppdrag att genomföra Guds lag så att gemene man kunde veta vad Guds lag betydde i praktiken. Kyrkorättsliga bågen: KO 1571 — KL 1686 Man kan konstatera, att under hela 1600-talet härskade det kyrkorättsliga dokumentet. Kyrkoordningen 1571, som knyter sig till ledande kyrkojuristen Laurentius Petri på 1500-talet. Man försökte komplettera KO t. ex. genom Nova Ordinantia 1575. Eller man eftersträvade att förnya den såsom av Piltz utgivna edition och förhandlingar rörande Consistorium generale bevisar. Eller man försökte även när den tryckta KO-upplagan tog slut distribuera förtätade latinska handskrifter, såsomav mig utgivna Canon Ecclesiasticus utvisar.'^ Det fanns ej en koordinerande kraft, somskulle ha varit kapabel att utarbeta en ny kyrkolag och även genomföra den. Detta betydde att de starka biskoparna, var och en i sitt stift, reglerade och tillämpade den gamla KO. När man tänker påden kyrkorättsligautvecklingen under 1600-talet, kan man lägga märke till två saker. Den första är strävan att precisera den kyrkliga Se mässeditionernapå svenska och finska under 1500- och 1600-talen. Hilding PletjelVår kyrkas bekännelse. Studier i symbolik (Malmö 1941), 68—93 ger en översikt beträffande katekesen i 1634 års regeringsform. Se psalmbokseditioner på 1600-talet. Beträffande Nova Ordinantia se Roland Persson Johan III och Nova Ordinantia (BTP 30, Göteborg 1973). G. C. Piltz (utg. med inledning) Kyrkoordningsförslaget av år 1608 (Skrifter utgivna av kungl. humanistiska vetenskapssamfundet i Lund 19. Lund 1935). Martti Parvio Canon Ecclesiasticus. En latinsk utgåvaav Laurentius Petris kyrkoordning(PK.HSH70. Helsingfors 1966), 81 —172. Hans Cnattingms Den centrala kyrkostyrelsen i Sverige 1611 —1636 (Uppsala 1939). Kjöllerström1944,28—138. Sven LindegårdConsistoriumregni och fråganomkyrkligöverstvrclse. En studie i den svenska kyrkoförfattningens teori och pra.xis 1571 —1686 (BTP 5. Lund 1957).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=