251 förbigå det latenta inflytande av kyrkobalken. Det skulle kräva en speciell undersökning. Det torde vara klart att kyrkobalken ej var den del av svenska lagen som kallades Guds lag. Forskningen har framställt olikauppfattningar ombegreppet Guds lag. Åena sidan har man tänkt att det skulle vara frågan om »de allmänt humanitära moralbud, somutformats under den kristna etikens inflytande» (Ruben Josefsson). Å andra sidan har man ansett, att begreppet Guds lag hänsyftar pä Mose lag.*° Sistnämnda uppfattningen förstärks även av en finsk källa. Agricola förfinskade somsitt sista verk följande kapitel ur Pentateuken: Exodus 19—20 (med dekalog) under rubriken Laista (omlagen), Leviticus 18, 20 under rubriken Poluein Lughusta (omlävligaoch förbudneleder) samt Deuteronomium27, 28 under rubriken Kirouxista ia Siugnauxista beträffande förbannelser och välsignelser.'' Vi skulle här ha Mose lagsomGuds lag. Mosaisk rätt tillämpades i Sverige i början av 1600-talet och fastställdes av Karl IXi appendix till landslagen 1608. Enligt detta skulle uttrycken för Guds lag och Mose lag ha använts nästan som synonymer. När man känner den bokstavliga kalvinistiska bibeltolkningen i Sverige i början av 1600-talet och Bibeln somovillkorlig normför hela samhällslivet, kan saken vara just pä detta sätt.'^ Men man kan även tolka saken pädet sättet att Guds lag betyddeenkelt endast dekalogen. Det är klart att forskarnaser frågan i vidasammanhang. Men om man betänker läget i Sverige, kan man ej förbigå det faktum, att man var fullt medveten om att dekalogen var den ovillkorliga kärnan av Guds lag. Redan under medeltiden var dekalogen och dess kunnande en av folkuppfostrans grundkrav. Under reformationsperioden trycktes den pä finska i Finland t. ex. i catechismus canonicus (1543) av Agricola och sedan naturligtvis i Luthers Lilla Katekes, vars första fullständiga upplaga veterligen komut i Sverige 1562 och sedan pä finska, troligen i Paulus Juustens försvunna katekes (1574).'^ Dekalogen ingick även som kristligt undervisningsstofft i alla svenska och finska mässor frän Olavus Petri och Agricola ända till den enhetliga handboken 1614. Dekalogen hade i själva verket blivit viktig norm också genom det, att Luthers Lilla Katekes som ett lekmannakompendium av Bibeln togs med i Ruben Josefson Guds och Sveriges lag. Studier i den lutherska socialetikens historia (UUÅ 1950: 8. Uppsala 1950), 3—6. " [Michael Agncola'\ Ne Prophetat. Haggai Sacharja. Maleachi (Stocholm 1552). — Mikael Agricolan Teokset III (Porvoo 1931), 770—789. Kjöllerström 1957, 92-100. Mikael Agricola Abckiria, näköispainos esittelyn kirjoittanut Aarni Penttilä (Helsinki 1971), 5—8, 29. Catechismus eller Christeligh kennedom för vngt och eenfaldigt folck ganska nvttigh, bladen A — Aij verso. Av — B recto. — Fyra Svenska Reformationsskrifter tryckta i Stockholmår 1562, utgivna av Arthur Malmgren I (Malmö 1965).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=