249 genomgudstjänsten och katekesen. Allt detta utformade den konsekventa kyrkorättsliga linjen.^ Den genomdrivande kraften i det hela var episkopatet, men också den nya domkapitelsinstitutionen eller lektorskapitlenamed professorer somledamöter både i Uppsala och Åbo. Det var inte endast fråga omfolkuppfostran i gammalluthersk anda utan även omdisciplina ecclesiastica. Man måste minnas att vid de nya domkapitlen eller konsistorierna fanns en speciell tjänsteman enkom för disciplinära ändamål, nämligenpoenitentiarius. Nya konsistoriestadgar från de första decennierna av 1600-talet ger en bild av ett intensivt arbete på kyrkliga domrättens och folkuppfostrans område. En av de mest omfattande konsistoriestadgarna är från Åbo stift (ca 1630). Denna stadga De necessitate Consistorii med 36 paragrafer härstammar från Tyskland. Det var juJoannes Botvidi sompå 1620-talet utförde sitt stora organisatoriska verk beträffande kyrkoförvaltningen i norra Tyskland, som var besatt av svenskar. Joannes Botvidis konsistoriestadga Brevis Consistorii Ecclesiastici Delineatio (1627) övertogs och tillämpades av biskop Isaacus Rothovius i Åbo stift. I stadgan kan man upptäcka linjen, som i själva verket var 1600-talets kyrkorättsliga linje. Kyrkotuktens (disciplina ecclesiastica) syfte var honestas in communi hominumsocietate incorruptaconservare (1 §). Genomtuktensocietas quasifreniscontinetur et exercetur (2 §). Statskyrkliga synvinkeln kommer klart frami orden Consistoriales nominabit supremus Magistratus per Episcopos invariatae Confessioni Augustanae addictos (3 §). Det är tydligt att den högsta makten i kyrkan tillhördestaten. Det framgår även att den vid Uppsala möte fastställda Augustana invariata var biskoparnas lutherska bekännelse somsedan konsekvent undervisades prästerskåpet från början av 1600-talet vid synodalmöten. Man kan också lägga märke till att biskoparna hade att syssla även med yttre makt i kyrkan (potestas ecclesiastica externa), och i själva verket tillhörde demmaktutövningen på båda områden (interna et externa).^ ^ Hilding Pletjel, Katekesen som svensk folkbok (Skrifter i teologiska och kyrkliga ämnen 22. Lund 1942), 42—44. Idem Husandakt Husaga Husförhör och andra folklivsstudier (Stockholm 1965), 17—18. Enligt kända källor kom Hustavlan i bruk i Finland genom Catechismus avJacobus Finno (Stockholm 1580-talet), bladen Diii verso, Diiij — Dv och följande. ^ Se Hjalmar Holmquist De svenska domkapitlens förvandling till lärarekapitel 1571 —1687. Ett Bidrag till kyrkoorganisationens och kyrkolagstiftningens historia i Sverige (UUÅ 1908, Teologi 1. Uppsala 1908), 59—61, Bidrag, 3 —7: Johannes Botvidis Forma Consistorii 1627, Martti Parvio Turun tuomiokapitulisääntö 1600-luvun alkupuolelta. — Turun Historiallinen Arkisto 17 (Turku 1964), 117—129. Idem Isaacus Rothovius Turun piispa (FKHSH 60. Forssa 1959), 115—118.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=