248 reverentiamlegitimo magistratui. Lutherska kyrkan kom att utgöra en viktig faktor i den nya svenska staten. Strävan emot statkyrkligheten var uppenbar ända från början. Naturligtvis hade biskoparna fortfarande kyrklig förvaltnings- och domsrätt i sitt eget stift. Det räckte, att konungen gav denna makt. Man bör också lägga märke till det att det viktiga kyrkliga förvaltningsorganet, det medeltida domkapitlet samtidigt höll på att upplösas.^ En annan sak somäven angick kyrkan och statens förbindelser med den var uppbyggande av svenska enhetsstaten genom användande av alla brukbara medel. Detta speglar sig naturligtvis i den kyrkliga lagstiftningen också i Kyrkoordningen 1571, men det konkreta förverkligandet skedde genom att skapa ett enhetligt protestantiskt kyrkosamfund somgrundval för enhetsstaten. Detta betydde, att den medeltida stiftspartikularismen nu måste avskaffas och något nytt skapas i dess ställe. Man kan lätt konstatera, att hela reformatoriskaliturgiska förnyelsen under 1500-talet, som fick sin slutpunkt i 1614 års Kyrkohandbok, förenhetligade den liturgiskapraxis i rikets alla stift. Finland hade ju under medeltiden varit i detta hänseende en egendomlig landsända, somäven liturgiskt hade gått sin egen väg. När reformatorn Mikael Agricola ännu byggde sitt liturgiska arbete på domikantraditionen — en egendomlighet just i Finland — så var läget helt annat, när Paulus Juusten 1575 utgav sin finska mässa med evangeliibok. Kyrklig förenhetligande var ett faktumoch den svenska liturgiska praxis, som naturligtvis hade sin egen tradition i Sverige, blev praxis även i Finland. Både svenska och finska mässan 1614 var sedan i stort sett identiska^. Den tredje saken var folkuppfostran för den nya svenska enhetsstaten. Teologiskt och kyrkorättsligt fick man motiveringen till detta av treståndsläran. SåsomPleijel har påpekat »uppdelningen av det kristna samfundslivet i tre stånd var icke en abstrakt teologisk spekulation utan ägde omedelbar anknytning till levande livet». Detta betydde, att överhetsståndet eller det politiska ståndet, läroståndet eller kyrkoståndet och slutligen hushållsståndet var och en hade sitt särskilda andliga uppdrag att bygga en protestantisk enhetskultur i Sverige. Bibliskamotiveringen för treståndstänkandet och den däri liggande samhällssynen var uppförd för gemene mannen i katekesens Hustavla. Det var konungen, treståndstänkandet och bakom det den lutherska ideologin som förstärktes ^ M. Paulus Juusten Chronicon Episcoporum Finlandensium. - Hennci Gabrielis Porthan Opera selecta, pars secunda (FLS 21:2. Flelsingfors 1862), 678—679. Parvio 1970, 36. ^ Omfinländska medeltida dominikantraditionen och dess inflytande på Agricolas reformatoriska mässa seAamo Malin Heiligenkalender Finnlands (FKFISH20. Helsingfors 1925), 62,182—193. Martti Parvio The Basic Sources of the Finnish Medieval Mass Tradition. — Studia Theologica 33 (Oslo 1979), 156—142. Jaakko Gummerus (f) Mikael Agricolan rukouskirjaja sen lähteet (FKHSH 44, Helsinki 1955). 13—14, 99—125, 370—381. Martti Parvio Paavali Juusten ja hänen Liturgianhistoriallinen tutkimus (Suomi 122:3, FLS, Helsinki 1978), 79—85, 89—102. messunsa.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=