247 Den svenska kyrkorätten under 1600-talet AV PROFESSOR MARTTI PARVIO Grunden Densvenska efterreformatoriskautvecklingen ända framtill kyrkolagen 1686 på kyrkorättens områdeär ett särskilt intressant forskningsobjekt. Det finns många framstående forskare i Sverige som skrivit utmärkta monografier rörande det ämnet. Jag ber att få nämna endast ett namn, somkommer migpersonligen nära, nämligen Sven Kjöllerström.^ Det är ej möjligt att förstå utvecklingens sista stadium, den karolinska kyrkolagen 1686 och dess följder om man ej ser de linjer, som kommer från olika håll, men som bildar en ändamånsenlig syntes. Det är klart att uppkomsten av den svenska nationalstaten genomGustav Vasa betydde även uppkomsten av den nationella lutherska kyrkan. En ändring av största betydelse, kyrkorättsligt sett, var att konungen i själva verket komatt sätta sig i påvens ställe, när han bröt förbindelsernamed Romoch tog sig makten att utnämna biskopar. Detta betydde kyrkorättsligt, att den enligt den kanoniska rätten biskopsliga makten att fungera som andlig domare (ordinarius index) övergick till konungen. Denna makt hade biskoparna under medeltiden erhållit från påven. Anslutande till denna makt krävde regenten nu ett iuramentumepiscopate av ny typ, sombiskoparna avlade inför konungen.'^ Eden syftade såsomPaulusJuusten uttryckte det till obedientiam, fidelitatemet ' Se Sven Kjöllerström Svenska förarbeten till kyrkoordningen av år 1571 (SSSKH2. Lund 1940). Idem Kyrkolagsproblemet i Sverige 1571 —1682 (SSSKH 11. Lund 1944). IdemGuds och Sveriges lag under reformationstiden. En kyrkorättslig studie (BTP 6. Lund 1957). ^ Göran Inger Das kirchliche Visitationsinstitut immittelalterlichen Schweden (BTP 11. Uppsala 1961), 113—114. St-etj/C;ö//ersfröw Biskopstillsättningar i Sverige 1531 —1951 (LUÅN. F. Avd. 1. Bd. 48 Nr 5. Lund 1952), 18. Martti Parvto Piispanvirka Suomessa reformaation murroksessa. — FKHSÅ 58-59, 1968-1969 (Borgå 1970), 34-36.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=