236 Det karolinska enväldets ideologi byggde just på den Hobbes-Pufendorfska tanken, att invånarna i ett land kan vinnatrygghet genomatt överlåta all makt åt monarken. Den svåra kris, som drabbade riket i början av Karl XI :s egen regeringledde logiskt till de nämnda riksdagsbesluten. Pufendorf skullesenare i sina svenska historiska arbeten hylla envåldsmonarkien. Trots hans fördragsläror var han dock villig att — för syns skull — godtaga allehanda uttryck av teokratisk innebörd.^® Densamhällsanda, sommed tidenutbildades i det karolinskaSverigebär i hög grad den Pufendorfska rättsfilosofins prägel. Undersåtarna har att i tacksamhet mot monarkens välgärningar underordna sig hans vilja och statsnyttans krav. I de nämnda historiska verken visar sig Pufendorf även som en varmanhängare av reduktionen och en övertygad fiende av högadeln. Pufendorfs lära omplikt och samhällsmoral och individernas underordnande samhällsnyttan fick ej blott påverka den svenska tjänstemannakadern utan lika mycket den preussiska. Hans elev Thomasius blev somprofessor vid universitetet i Halle en lärofader för flera generationer preussiska statstjänare. Till hans många elever hörde även G. H. von Goerz, somi sin tur komatt sätta sin prägel på det svenska samhället under den karolinska epokens sista år. När lagstiftningsmakten i dess helhet till sist (1686) av ständerna överlämnats till konungen var tiden även kommen för tillsättandet av en lagkommission för utarbetandeav en ny lag. Dess ordförandeblev Erik Lindschöld, Pufendorfs vän från åren i Heidelberg och beskyddare i Sverige. Den till vårt land inkallade naturrättsläraren hade då skapat den teoretiska grunden för en lagstiftning, som kunde vara fristående i förhållande till såväl religion som äldre rättsordningar. Det blev med tiden 1734 års lag, somframgick ur kommissionens nära femtioåriga ansträngningar. Lockeåterigen utövadeett starkt inflytandepåde mot enväldet oppositionella kretsarna, som till sist skulle genomdriva absolutismens avskaffande och vårt frihetstida statsskick.^’ På vår offentliga rätts stora område har sålunda naturrättslärorna utövat ett betydande, ehuru ingalunda entydigt, inflytande. ** De ofta nyttjade teokratiska formlerna har otvivelaktigt hos några författare skymt blicken för fördragsteoriernas inflytande, se t. ex. L. Thanner, Revolutionen i Sverige efter Karl XII;s död (1953) s. 198 f. Thanner, a.a.s. 209.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=