232 Ett allmänt bruk av en viss rättsregel godtogs dock som argument för dess giltighet. Principen i fråga har inom en begränsad ram givit upphov till den allmännafolkrätten. Denfannpådess områdeensynnerligen belysande tillämpning i ett av mig återgivet rättsfall omfolkrättslig immunitet. Emellertid kunde rättens väsen och bindande kraft ej förklaras endast med hänvisning till allmänt bruk. Inom den naturrättsliga doktrinen fanns olika teorier härom. För Hugo Grotius byggde rätten på människans behov att leva i gemenskap, hennes socialitas. Människanvar, menade han, ett »zoonpolitikon», ett uttryck hämtat från antikens filosofi. Förnuftet möjliggjorde ett härför ägnat mänskligt handlande, sombl. a. innebar ingående av samhällsfördrag. Grotius var vid sina värderingar i rättsliga ämnen påverkad av skolastisk moralteologi och stoisk filosofi. Till juridiskasatser kom han ofta framgenomempiriska resonemang, i likhet med flertalet naturrättslärare. Exempel hämtade Grotius från den heliga skrift eller antikens historia. Metoden leddetill att Grotius många gånger kunde uppställa rättsregler, som bedömts som moraliskt högklassiga. Thomas Hobbes är den efter Grotius främste naturrättsfilosof, sompåverkat den juridiska doktrinen i vårt land. Han var emellertid i väsentliga avseenden Grotius absoluta motsats. Skillnaden mellan demligger i uppfattningen av den mänskliga naturen. För Hobbes var hon ingen »zoon politikon» utan ett vilddjur, en varg. Fullständigfrihet skulle därför leda till kaos. Plautus hade formulerat denna iakttagelse i satsen »homo homini lupus est». Människan har därför ett behov av lag och ordning. För att fådetta skyddmåste medborgarnaöverlåta all makt åt en härskare. De sluter därför ett avtal av sådan innebörd. Därefter stiftas all lag av härskaren. Avtalskonstruktionen var ett ytterst från den romerska rätten hämtat element, ofta använt i tidens statsrättsliga spekulation. Men dess bindande verkan återgick på den stoiska filosofi, sombetytt så mycket för naturrättslärarna. Rättens grund är för Hobbes ej Guds vilja eller människornas strävan efter fredlig samlevnad. Den är i stället härskarens vilja, grundad på samhällsfördraget. All positiv rätt beror efter fördragets avslutande på monarkens vilja. Med enväldet vinner undersåtarna det skydd mot anarki, som de behöver, Hobbes’ lära hade en bättre förankring än Machiavellis i II Principe uttryckta."*’ Pufendorfs naturrätt har utformats under intryck av såväl Grotius somHobbes. Från Grotius kommer — i princip — fördragsläranmen från Hobbes tanken 48 Jägerskiöld, The Origins of International Law. Legal essays. Festskrift til Frede Castberg (1963). Jfr. dens. Ett folkrättsbrott och dess bedömning 1692. Karolinskaförbundets årsbok (KFÅ) 1962. K. Foss, a.a.s. 162 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=