21 ternas framväxt.Men också den jämförelsevis fredliga, privata sektorn — i betydelsen adelns resursutnyttjande — har visat sig värd att angripa med frågor om ekonomi och samhällsstruktur. Det äldre forskningslägets livskraft har berörts ovan. Därmed inte sagt att de nya forskningsresultaten inte har uppmärksammats, men omvärderingen av skattefrälsefrågan har av allt att döma varit svårsmält. En hel del gammal barlast dröjer sig dessutom kvar, också hos författare, somförefaller att acceptera det nyaforskningslägets huvudresultat (omän ibland med tvekan visserligen). »Den svenske skattebonden kände i alla fall sin frihet hotad», står det t. ex. att läsa i en färsk översiktsartikel rörande den ekonomiska bakgrunden till stormaktstidens kulturutveckling, samtidigt som klichén om de ökade bördorna på kronans behållna bönder till följd av godsavsöndringarna finns kvar, liksomtilltron till reduktionens avgörande betydelse för agrarsamhällets förändringsprocess (här visserligen i en annorlunda skepnad).'^ I ett arbete från 1979 av den finländske social- och agrarhistorikern Eino Jutikkala är tveksamheten större och mer principiellt hållen, varför den skall uppmärksammas här.’^ I viktiga enskildheter uttrycks också en klart negativ inställning till den nya 1600-talsforskningen. Enligt Jutikkala kännetecknas denna, eller närmare bestämt »den yngstasvenska forskargenerationens arbeten», av en »rehabilitering av adeln», som »inte nödvändigtvis (bör) tolkas som ett utslag av förvetenskapliga adelsvänliga ställningstaganden». I de fall somproblemen »hittills endast har undersökts lokalt» är Jutikkala osäker på omresultaten är »representativa». Vidare förekommer en skarp polemik med anledning av min nyssnämnda karakteristik av skattefrälsets klagomål somframgångsrik propaganda. Dettadels i samband med en framställning av säteribildningen i Sverige-Finland som en fara för bondeklassen (men där reduktionen kom till böndernas räddning),'^ dels i anslutningtill en redogörelse för böndernas avrads- och skatteförhållanden.'* I det förstnämnda fallet är polemiken minst sagt missriktad, i det senare uteblir — vid närmare påseende — den avsedda effekten. »Blott fri ekonomisk prövning» skall sålunda, enligt Jutikkala, ha avgjort hur stora pålagor, som avkrävdes landborna på gamla och nya frälsehemman. För skattefrälseböndernadäremot erbjöd lagen ett visst skydd mot skattehöjningar. S. A. Nilsson, Militärstaten i funktion, i Gustav II Adolf — 350 år efter Liitzen, 1982, s. 31 ff. S. A. Nilsson, Krig och folkbokföring under svenskt 1600-tal, Scandia 1982, s. 5 ff. R. Lundström, Den ekonomiska bakgrunden till 1600-talets kulturutveckling i Sverige, i Gustav II Adolf och Uppsala universitet, 1982, s. 15. E. Jutikkala, Bonden — Adelsmannen — Kronan. Godspolitikoch jordegendomsförhållandeni Norden 1550-1750, 1979. '^Jutikkala 1979, s. 37 f. '^jutikkala 1979, s. 52 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=