20 särskilt mycket för adelns bönder att betalatill kronan. Adelns godsbildning och godsdrift studeras naturligtvis också bäst i primärmaterialet, antingen problemen gäller godsägarsidans avsikter eller konsekvenserna för bönderna. Men även detta material måste uppfylla mycket högt ställda krav omman skall kunna tränga bakom det kamerala utanverket.'^ Med dessa ambitioner inskränktes valfriheten och resultatet blev ett antal lokalt begränsade, eller på annat sätt avgränsade, intensivundersökningar. Till den metodiska nyorienteringens förtjänster hör en minskad risk för anakronistiska och andra feltolkningar av den aggregerade nivåns informationsamt att undersökningar av det här slaget skapar bättre förutsättningar för problemgenerering. Till nackdelarna med lokala intensivstudier hör problemet med forskningsresultatens allmängiltighet, som man emellertid sökt komma tillrätta med på olika sätt.'^ Bl. a. därigenom att sökarljuset inriktats på mekanismer och funktionella samband, som »på goda grunder» kan antas vara generellt giltiga och som dessutom — när man väl kommit dempåspåren — kunnat efterforskas, och kännas igen, på annat håll och i annat material. För utforskandet av mer eller mindre nya problemområden, somaktualiserats under hand, fordras fler studier av liknande slag, varvid bl. a. regionala skillnader måste förutsättas och särskilt uppmärksammas. Vad den klassiska skattefrälsefrågan beträffar får däremot det nya forskningsläget anses säkerställt, särskilt somdet ingalunda uteslutande vilar på lokala specialundersökningar utan på en rad undersökningar på olika nivåer, i olika material och med sinsemellan rätt olika huvudfrågeställningar. Men där resultaten alltså bekräftar varandra. Utvecklingen under stormaktstiden har genom den nya forskningsinsatsen fått starkare drag av kontinuitet med utvecklingen under närmast föregående ochefterföljandeperioder. De tvärakasten påjordbesittningens område tecknas t. ex. inte längre som lika tvära och konsekvenserna därav för bl. a. adelns säteribildning och allmogens villkor betraktas som mindre genomgripande. Samtidigt har viktiga, hittills obeaktade förändringar och orsakssammanhang kommit i dagen som en följd av att man närmat sig 1600-talet också med nya frågor och tack vare att samhällsförändringsaspekten fått inspirera problemval och problemformulering. En särskilt fruktbar infallsvinkel har varit att studera krigens och krigsmaktens betydelse för den förändringsprocess, sominnebär en väldig tillväxt av skattestaten och den offentliga sektorn, med bl. a. en utomordentligt skärpt kontroll av medborgarna som följd — ett angreppssätt, som också har utnyttjats av den internationella forskningen omde nya nationalstaFör eti exempel se Revera 1973, s. 41 ff. Revera 1975, s. 180 ff. M. Revera, Adlig godsdrift i 1600-talets Sverige, i Från medeltid till välfärdssamhälle. Nordiska historikermötet i Uppsala 1974. Föredrag och mötesförhandlingar, s. 113, 125 ff. y. Lindegren, Utskrivning och utsugning. Produktion och reproduktion i Bygdeå 1620-1640, 1980, s. 14 f., 247 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=