210 berättar bl. a. omhans verksamhet somrikshistoriograf och preses i Antikvitetskollegiet. Bilden visar den lärde vid 78 års ålder, strax innan han avled. Inga attribut eller sentenser komplicerar intrycket av anletet och den klara blicken. De frågor betraktaren till äventyrs ställer inför porträttet kan till en del få samma svar som ges i bilden av Samuel Pufendorf i hans De jure naturae et gentium (1672): »Ista Pufendorfi facies. Sed nobile, si vis Ingenium penitus noscere, Scripta lege.» (Dettaär Pufendorfs anletsdrag. Men läs skrifterna, omdu bättre vill lära känna hans ädla ingenium). I Pufendorfs bild har porträttstilen förändrats, den holländskarealismen har fått konkurrens av barocka stilideal. På samma linje och i än mer outrerad omfattning varieras detta porträttmode i Claes Rålambs bild på frontespisen till hans Ohservationes jurispracticae, utgiven i Stockholm 1674. Herman Padt-Brugge d. y. är angiven somgravör, möjligen utförde han också inventionen, i den mån den inte härstammade från Ehrenstrahls ateljé. Hans skolning hos hovmålaren är inte enda förklaringen till att han regisserar porträttet i en klassicerande miljö och i anslutning till en högaktuell figurstil; uppgiften var att avbilda en rättslärd som hyllade den romerska rättens primat och som samtidigt var medlem av adelsståndet. Justitia och Prudentia får i anslutning härtill en framträdande placering, och de kombineras med adelsporträttens obligatoriska rekvisita såsom kolonner, draperingar och en palatsarkitektur som uppfyller alla krav på decorum. Den enkla och till det yttre okomplicerade skildringen av den äldre generationen 1600-talsjurister har här blivit en rikt varierad framställning. Genomiscensättningen överflyglas uttrycket i anletsdragen, de skymtar blekt fram inom den yviga peruken. Rollen är förvisso inte längre entydigt den lärdes. V. Justitia hade i den romerska bildkonsten spelat en underordnad roll. Först senmedeltiden utbildade de formler som åskådliggjorde såväl ursprunget i det gudomliga förnuftet som normerna för det praktiskt-moraliska handlandet. Den kristna domstanken undgick inte att påverka bildidéerna, dygdehierarkien mobiliserades somett allt viktigare medel att framhäva rättvisans centrala ställning i det politiska, religiösa och sociala livet. 1 tecknet av den bibliska och augustinska traditionen blev Pax ochJustitia ett ledande tema och kan betraktas som den dominerande formeln i det svenska 1600-talets rättsikonografi. Rättvisans bilder hänvisades i stormaktstidens Sverige nära noghelt till brukskonsten, från pärmstämplarna till de juridiska urkundernas inledande illustrationer. Materialet skulle på vissa punkter kanske kunna utökas, så med den
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=