204 man på gesimsen under spegelvalvet upptäcker en genie med rättvisans attribut, kombinerad med inskrifter som manar till rättvisa och måttfullhet och som påminner om adelsståndets plikt att vid rådslagen främst ha folkets välfärd för ögonen. I statsallegorierna på Drottningsholm skulle Ehrenstrahl senare återkomma till Svecias funktion inom dygdeförsamlingen. När han skildrar Karl XI :s fredliga regering sker det efter mönster av Rubens i Luxembourgpalatset men också med Pax ochJustitia i den roll vi sett på lageditionernas frontespiser, nu i den kärleksfulla omfamning som framställts redan i Marten de Vos teckning. Elias Brenner låter Svecia presidera i ett sammanhang som också innesluter Justitias gestalt. När Ehrenstrahl i Riddarhuset apoteoserade Svecia skedde det genom att låta henne motta Evighetens stjärnekrans. Brenner uttrycker en liknande idé, men med en nationell symbol som väl passade stormaktstidens ambitioner: han placerar nordstjärnan över murkronan och lagerkransen, dessutombär Svecia rikssvärd och spira. En bevingad genie presenterar henne såväl Guds somSvea rikes lag, den förraän en gång i formav de mosaiska lagtavlorna. Uppslaget i lagboken citerar bodelningen mellan andligt och värdsligt: ge kejsaren vad kejsaren tillhör och Gud vad Gud tillhör. Scenen nedanför Svecia är närmast ett stycke historieskrivning, om än med allegoriska förtecken. Förordningar nedtecknas. Tiden håller en bokrulle och vänder sig mot en kvinnogestalt som pekar på rikets lag och därmed anger aktiviteternas givna referenspunkt. Hon representerar det mödosamma forsknings- och utredningsarbetet; i den ikonologiska litteraturen finns hennes attribut förklarade: vingarna somutgår från huvudet antyder intellektets strävan att genom kunskapens höga och gudomliga dignitet nå ära och odödlighet. Dräktens myllrande insekter är myror vilka ansågs särskilt nitiska i att undersöka omvärlden.Det historiska perspektivet vidgas genomanhopningen av medeltida skulpturfragment. Man urskiljer kungar med öppna kronor och en kvinna med nunnedok, dessutom uppslagna traktater. Det är rimligt att här se en hänvisning på Schmedemans arbete med att sammanställa de historiska urkunderna. IV. Vidpresentationen av 1687 och 1690 års utgåvor av Grotius Deinre belli acpacts styrdes frontespisernas utformning helt av kraven från den furstliga panegyriC. Hallendorff, Sveriges riddarhus, 1926,155, utsmyckningen tillkommen på 1720-talet. På titelbladet till Biärköa Rätten, Stockholm 1687 förekommer, under Jehovatecknet, det krönta riksvapnet, omgivet av ett band med samma inskrift. Sammanställningen finns redan pä titelbladet till 1608 års landslag. C. Ripa, Iconologia, Venetia 1645, 293.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=