18 frälsefrågan/ Detta kan inte nog understrykas, särskilt som den traditionella synen på 1600-talsbönderna och deras herrar fortfarande kommer till reservationslös användning i dylika sammanhang/ 2. Drygt 20 år efter det att det äldre forskningsläget fick den utformning, somvi just tagit del av, utkom det första^ i en rad av arbeten, som så småningom, tillsammantagna, har resulterat i ett nytt forskningsläge beträffande synen på 1600-talsbönderna och deras herrar, ochsomocksåi övrigt uppvisar forskningsresultat och synsätt, somgår stick i stäv mot den traditionella historieskrivningen. Det nya forskningsläget är i mycket en produkt av den 1600-talsforskning med huvudsakligen statsfinansiell och socio-ekonomisk inriktning, somsedan slutet av 1950-talet bedrivits i Uppsala av Sven A. Nilsson och hans elever. Föremål för forskargruppens intresse har varit den svenska stormakten i funktion inomnågra centrala sektorer — krigspolitikens förutsättningar och finansiering, de stora gods- och ränteavsöndringarna och de senare reduktionerna — samt de samhällsomdaningar, som detta kan ha befordrat. Utmärkande för den nya forskningsinsatsen är bl. a. att man avfärdar den klassiska skattefrälsefrågan såsom varande antingen falsk eller våldsamt överdriven.^ Själv sammanfattade jag för numera rätt många år sedan de då befintliga forskningsresultaten genomatt ifrågasätta »ominte skattefrälseböndernas klagomål måste betecknas som en osedvanligt framgångsrik propaganda från en privilegierad grupp bönder, privilegierad inte minst därigenom att de * Det är i och för sig inte svårt att argumentera för att självägande bönder - och bönders jordägande — bör ägnas speciell uppmärksamhet i ett sammanhang som detta. Självägande bönder förutsätts ju vanligen ha haft större benägenhet att utveckla sina jordbruk än landbor, sommed sitt arbete bara skall ha berikat främmande jordägare. En dylik uppfattningtordeockså i en del fall ligga bakom litteraturens upptagenhet med 1600-talets skattefrälsebönder, men det rör sig då teoretisk motivering i efterhand, sominte fått bestämma undersökningens uppläggning. Omså hade varit fallet skulle det t. ex. inte ha varit möjligt att lämnafrågan omstorleken på skattefrälsets utlagor obesvarad, som Heckscher gjorde. För kontrollens skull — premisser kan vara falska — hade det dessutomkrävts en kartläggning av den reella innebörden av deras (juridiskt omstridda) jordägande, förutomatt landbornas faktiska ränte- och besittningsförhållanden hade måst fastställas. Ingetdera utmärker den traditionella litteraturen. * K. Tennesson, Tenancy, Freehold and Enclosure in Scandinavia from the Seventeenth to the Nineteenth Century, ScandinavianJournal ofHistory (SJH) 1981, s. 191 ff. Se också E. Jutikkala på samma tema för Finlands vidkommande, SJH 1982, s. 339 ff. * S. A. Nilsson, Reduktion eller kontribution. Alternativ inom 1600-talets svenska finanspolitik, Scandia 1958, s. 68 ff. Omtryckt i 5. A. Nilsson, På väg mot reduktionen. Studier i svenskt 1600-tal, 1964. ^ Litteraturen presenteras närmare nedan i avsnitt 3. om en
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=