191 en till domarnaatt betänkasitt handlande, att intefällamänniskors utan Herrens dom eftersom Han är närvarande vid domsluten. Några rader ur Jesaja 1,17 förvandlar profetens mäktiga botpredikan till praktiska domarregler: förtryckaren skall visas på bättre vägar, den faderlöse skall skaffas rätt och änkornas sak beaktas. En konkret anknytningspunkt har bilderna i biskopen Johannes Rudbeckius’ teologi. När 1638 års lagbok utkomvar han sedan länge den tongivande representanten för kleresiet. Helt visst bekant med Malakis ord »För dig somfruktar mitt namn skall Rättvisans sol gå upp», lät han förse sitt porträtt med Sol iustitiae, ett passande attribut till den prelat som mera predikade lag än evangeliumochsomvarnade ochstraffadesom en Herrans profet. I Gamlatestamentet fanns de ofrånkomliganormerna; enligt hans egen utsago var Bibeln inte endast en bok för präster utan även »en regentebok, en hustavla, en skeppsrätt, krigsårtiklar, en bordslag, en resebok, en lagbok, en läkarebok.I enlighet med den hårda lagiska anda, som vid denna tid präglade den kyrkliga fromheten, var Israels Gud också Sveriges Gud; han sågs, somSten Lindrothträffande uttryckt det, som»en outgrundlig despot och hämnare, vilken den obotfärdiga syndaren hade att underkasta sig.^’ Redan Uppsala möte hade 1593 proklamerat att enighet i religionenen var nödvändigför sämja och lugn i riket; i den framväxande enhetskulturen fungerade religionen som en vinculum reipuhlicae. Hur nära lag och evangelium stod varandra framgår redan av de pärmstämplar, som prydde såväl lag- som bibelutgåvorna. Att Justitia förekommer på 1621 års edition av landslagen kan synas naturligt nog; men hon finns redan på 1618 års upplaga av Bibeln, här på ett betecknande sätt polariserad mot bakpärmens bild av den lyckohjulsbärande Fortuna.^^ I några fall ger också lagböckernas bildvärld vidare inblickar i hur domar fälldes och lagarna praktiskt tillämpades. Exempel finns redan under 1500-talet på tyskt område, så i Justinus Groblers Der gerichtlich Process (1534), där bl. a. Salomos och Kambyses dom skildras. Samma motiv återkom i målningar som sattes upp i rättssalarna.^^ I David Mevius’ kommentar till Liibecklagen (1664) A. Ellenius, Arkitektur och bildidéer i 1600-talets Uppsala (i Gustav II Adolf och Uppsala universitet, 1982), 157. Föreställningen omrättvisans sol hos Malaki återgår på den iranska idén om den bevingade solen och förmedlades av assyrierna. Inomnyare tidens bildkonst kunde Sol iustitiae också kopplas till romarnas Sol invictus, så i ett enigmatiskt kopparstick av Diirer; se E. Panofsky, Albrecht Diirer, I, 1945, 78 f. I. Kalm, Studier i svensk predikan under 1600-talets förra hälft med särskild hänsyn till Gamla Testamentets ställning, 1948, 86. S. Lindroth, Svensk lärdomshistoria. Stormaktstiden, 1975, 86. Se A. Hedberg, Stockholms bokbindare 1460-1880 (= Nordiska museets handl.: 36,1,1949), 61 ff med pl. 33, samt S. G. Lindberg, Mästarhand. Bokbindareföreningen i Stockholm350 är, 1980, 54 ff. Se vidare exempel i E. Heinemann, Der Richter und die Rechtspflege in der deutschen Vergangenheit (= Monographien zur deutschen Kulturgeschichte IV, u.å.).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=