189 Från 1500-talet finns Justitia på rikssvärdet iWillemBoys gravmonument över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Sin entré i det svenska 1600-talet gjorde hon emellertid i lagtexternaoch bibelutgåvorna. Flera av de nu berörda traditionerna löper samman i frontespisernas och titelsidornas extrakt av lagarnas innehåll.'^ Flär öppnas intressanta möjligheter att se hur de äldre bildidéerna lever vidare, men också att konstatera hur förändringarna i samhället avspeglas i valet av bilder och kombinationer. Inflytandet från den mosaiska rätten hade intill reformationen gått över den kanoniska rätten. När »Guds klara och rena ord» sattes i centrumökade på ett avgörande sätt de mosaiska rättsreglernas betydelse. I och med att Karl IX 1608 stadfäste Kristoffers landslag bekräftades denna inriktning, främst genomlandslagens appendix rörandehögmålsbrott och andra grovaförbrytelser. Man skulle rätta sig efter »Guds lag, som i then helighe Skrift är författadt.»'® Den tvåtusenåriga rättens grymma regler hade alltså upphöjts till gällande svensk rätt. Det är också den gammaltestamentliga traditionen som dominerar i det träsnitt som inleder 1617 års upplaga av stadslagen. Bladet hade utförts av en medlemav den holländska gravörfamiljenvan Sichem och skullemed obetydliga förändringar återkomma i utgåvorna av landslagen 1621 och 1638. Inom en krans av änglar avtecknar sig Rättvisans sol och Jahvemonogrammet. Strålarna sprids över de mosaiska tavlorna och når ut mot Pax och Justitia som omramar framställningens övre del. Representanter för himmel och jord knäböjer inför lagen, allt sammanfattat i inskriften som anger att äran tillkommer Gud somden yttersta tillflykten. Samma inskrift förekommer på frontespisen till Gustav II Adolfs bibel (1617—18), också här i direkt anslutningtill Jahvetecknet vilket f. ö. upprepas på flera titlar i bibelutgåvan. På inledningsbladet till profeternas böcker finns dessutomtvå tillbedjande änglar i enlighet med schemat i 1617 års lag. Från den krönande handlingen utvecklas temat i två riktningar, dels mot en krönt gestalt med äpple och spria, dels mot en landsknekt med draget svärd. Innebörden förklaras av inskriptionerna som säger att lagarna är heliga och oantastliga och att straff drabbar den som kränker rätten. I 1621 års utgåva är inskrifternahämtade från Psaltaren och uppmanar människornas barn att döma rättfärdigt. Den nationella anknytningen betonas genomriksvapnet med vasen i hjärtskölden — titeln anger dessutomatt landslagen stadfästs av Karl IX. Bilden vill uppenbarligen säga att Guds lag också är Svea rikes lag. Cf A. Ellenius, Gustav Adolf i bildkonsten: från Miles christiutius till nationell frihetssymbol (i Gustav Adolf — 350 år efter Liitzen. Livrustkammaren, 1982). Se härom allmänt J. Rudbeck, Svensk lagbibliografi för tiden före 1734 års lag, 1915. Se H. Munktell, Mose lag och svensk rättsutveckling(i Lychnos, 1936) ochJ. F.. Almc^uist, Karl IX och den mosaiska rätten (i Lychnos, 1942).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=