188 allegorier över Maria de’ Medicis fredliga regering, utförda för Palais de Luxembourg i Paris. Redan i kopparstickens propagandabilder hade drottningen hyllats som Justitia själv, och texterna framhöll hennes förmåga att »med både krigiska och fredliga medel råda bot på människors ondska.»'”* Också Rubens låter drottningen trona i Rättvisans gestalt, effektfullt kontrasterande mot den besegrade Mars. I anslutning till den italienska bildtraditionen vilar hennes hand på maktklotet. Men Rubens hade också anledning att i mera specifikt juridiska sammanhang skildra Rättvisans förhållande till de klassiska myterna. I jesuiten Leonardo Lessios Dejustitia et jure (1617) framhäver han på titelbladet rättens gudomliga ursprung genomatt låta den representeras av stjärnjungfrun Astraea, somunder den gyllene tidsåldern levde bland människorna men somlämnade den blodbestänkta jorden för att inta sin plats bland stjärnbilderna. Redan under antiken identifierades hon med Dike, rättvisans gudinna. Formeln skulle under 1500talet utnyttjas inomstatsporträtten, så i en välkänd målning visande Elizabeth I.*^ Rubens låter Astraea trona mellan lejonet och vågen; nedanför henne finns Iris och Cybele, här sannolikt att tolka som uttryck för sambandet mellan himmel och jord. Fängslade gestalter fullbordar kompositionen och framhäver åskådligt Rättvisans befogenheter — till hennes attribut hör f. ö. caduceusstaven i den utformning den skulle få hos Ehrenstrahl. Lessios digra arbete är inte en juridisk traktat i egentlig mening utan snarare en moralteologisk utredning av Justitias roll inomdygdehierarkien. Här låg rimligen också anledningen till att Rubens anknöt till den astrala mytologien. Psychomachian i den kungliga bildpropagandans tjänst komockså att utnvttjas av Gustav II Adolf. När han i gestalt av Den kristne riddaren går in i tyska kriget är Justitia i hans sällskap, ingen tvekan kan råda omhans rättmätiga kamp mot Tilly och lasternas anhang.'^ När han triumferat uppenbarar sig, bokstavligen i hans spår, Pax och Justitia i nära förbund intill fredens duvor. Trettioåriga krigets bildpamfletter hade tillkommit nere på kontinenten. I Sverige hade rättvisan åskådliggjorts redan i den senmedeltida konsten, mest anmärkningsvärt i 1400-talsmålningrna i Tensta kyrka norr om Uppsala. I anslutning till bibelordets förmaning att man inte bör döma sina medmänniskor visar bilden en domare med svärd och en vågskål i vilken han väger människor. '■* von Simson,362. Se F. A. Yates, Qeen Elizabeth as Astraea (i Journal of the ^'arbur^ and Courtauld Inst. X,1947). — Rubens’ invention återkommer på titelbladet till en senare upplaga av Lessios arbete. De ivstitia, aliisqve virtvtibvs morvm, Lugduni 1630 (UUB:s ex. har tillhört Magnus Gabriel De la Gardies bibliotek).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=