179 Rättvisans roll i den stoiska dygdeläran fortsatte att intressera både uppdragsgivare och konstnärer. När Rafael på Julius II:s initiativ målade stanzerna i Vatikanpalatset skildrade han i lokalen för den påvliga rättsskipningen (Stanza della segnatura) Jurisprudentia somsymboliserad av de övriga kardinaldygderna. Förklaringen finns redan hos Platon somi Staten hävdar att rättvisan inte är en speciell dygd, jämförbar med de övriga, utan en grundläggande själslig kraft som gör det möjligt för var och en av de övriga dygderna att fungera.^ I bildprogrammet förmäldes således klassisk lärdom med den kristna trosläran. Föreställningarna om rättvisans natur och dess ursprung i det gudomliga förnuftet tog monumental gestalt i de bildformler som visade Yttersta domen. Det var ingen svårighet att kombinera Kristus somvärldsdomare med idén om den tronande Justitia med sitt svärd och sina vågskålar. Belysande exempel möter i den juridiska litteraturen. Ett träsnitt i Bamberger Halsgerichtsordning (1540) sammanställer Yttersta domen med inskrifter sommanar de dömande att besinna sitt ansvar och som riktar tröstens ord till dem som lider oförskyllt. Ytterstadomen var ett närmast stående motiv i 1500-talets rättslokaler, i synnerhet på tyskt och nederländskt område.^ I en och samma bild kunde — somfallet var i Rådhuset i Maastricht (omkr. 1500) — världsdomaren presidera över en realistisk domsscen och en skildring av en domarbestickning.^ Traditionen kan följas in under 1600-talet, i t. ex. Rubens utsmyckning av Chambre criminelle i Rådhuset i Bryssel (1622, numeraförstörd) och hos Artus Quellinus i Rådhuset i Amsterdam (omkr. 1650). I sin humanistiska variant kandygdernas drottning studeras i boktryckarmärket på frontespisen till Johannes Magnus’ Historia de omnibus Gothorum Sveonumque regibus (1554) och Olaus Magnus’ Historiade gentibus septentrionalibus (1555).^ I bokstavlig bemärkelse står hon över all världslig obeständigStaten IV, 432 f. Se vidare E. Wind, Platonic Justice designed by Raphael (i Journal of the Warburg and Courtauld Inst. I, 1937). ^ G. Troescher, Weltgerichtsbilder in Rathäusern und Gerichtsstatten (i Wallraf-Richartz-Jahrbuch XI, 1939). Se även M. Lederle, Gerichtsdarstellungen in deutschen und niederländischen Rathäusern, 1937. Allm. se G. Frommhold, Die Idee der Gerechtigkeit in der bildenden Kunst, 1924, H. Febr, Das Recht imBiide, 1932 och K. Simon, AbendländischeGerechtigkeitsbilder, 1948. * En målning av Frans Floris i Kunsthist. Museum i Wien, daterad 1565 (kat.nr 162) ägde sannolikt en liknande funktion. Framställningen av Yttersta domen har här tyngdpunkten lagd vid bestraffningen av de förtappade. I förgrunden är placerad inskriften QVI CVSTOF3IERINT IVSTITIAM, IVSTE IVDICABVNTVR: ET QVI DIDICERINT IVSTA INVENIENT QVID RESPONDEANT. Gf K. Johannesson, Gotisk renässans. Johannes och Olaus Magnus sompolitiker och historiker, 1982, 174 ff. Redan i 1400-talets italienska konst finns exempel på att Justitia kombinerades med jordklotet; Piero Pollaiuolo framställer henne tronande och med ena handen vilande på klotet, avb. i R. van Marie, Iconographie de Part profane au Moyen-Age et ä la Renaissance, II, 1932,35. Samma typ förekommer i påvegravarna; se L.D. Ettlinger, Pollaiuolo’s Tombof Pope Sixtus IV(i Journal of the Warburg and Courtauld Inst. XVI,1953), pi. 36 b,e,h.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=