178 Jakob Burckhardts renässansuppfattning kan man hävdaatt symboler nu skapades för en ny självkänsla. I Justitia sågs den fulländade symbolen för dygderna sammantagna; som fallet var redan under medeltiden betecknades hon som Regina virtutum. Dygdernas drottning, och blev härigenomen utmärkt symbol för den furstliga maktutövningen. Föga förvånande framställs hon sittande vid rodret i en farkost, som hon riggat med den segelbärande Fortuna."* IL Justitias roll inomdygdehierarkien framhävdes redan i den medeltida bildkonsten. I Stora salen i Podestä i Florens hade Giottovid 1300-talets början skildrat statsstaten personifierad; över gestaltens huvud fanns vågskålarna som symboler för de korrekta besluten, dessutom framställdes samtliga de fyra kardinaldygderna (Fortitudo, Prudentia, Justitia och Temperantia). Målningen är beskrivenav Vasari och numeraförsvunnen; kvar finnsdäremot AmbrogioLorenzettis ryktbarafresk i Palazzo Pubblicoi Siena (1335/40) med sin polariseringav den goda och den onda statsstyrelsen. En central plats intar Justitia somframställs tronande, omgiven av dygder. Ovanför henne hålls vågskålen av Sapientia medan änglar fördelar den kommutativa och distributiva rätten. Strax intill Justitia finns den klassicerande skildringen av Pax, i samtidskonsten helt unik genom sin rofyllda och drömska pose. Lorenzettis målningär en komplicerad allegori somutgår från den aristoteliska rättsteorien sådan den uttolkades inom den samtida skolastiken och juridiken.^ Enligt Thomas av Aquino och »lagtraktaten» i Summa theologica är Justitiaden högstaav de moraliskadygderna, medan Sapientiaär främst bland de intellektuella. Sapientia sominspirerandeJustitia åskådliggör förhållandet mellan gudomlig och mänsklig lag, ett grundläggande tema hos Thomas. Sapientia somteologisk dygd har sitt ursprung i det gudomliga förnuftet varför änglarna fungerar som förbindelselänkar mellan himmelskt och jordiskt. Därigenom åstadkommer de endräkten, Concordia. Kombinationen med Pax är särskilt värd att uppmärksammas — idén har sitt ursprung i den bibliskatraditionen och omhuldades av Augustinus, som i freden och rättvisan såg hörnstenarna i den goda kristna staten. * Så t. ex. på titelbladet till A. Palladio, Quattro libri dell’ architettura, 1570. För statsskeppet med monarken som rorsman, se G. Rollenhagen, Nucleus emblematum, Arnheim 1611,37. Allm. om virtus, Fortuna och temats politiska anknytningar, se A. Ellenius, Johannes Schefferus, Kristina Minerva och Fortuna Audax. En studie i politisk emblematik (i Lychnos 1954—1955). ^ För statsallegorierna i Palazzo Pubblico, se G. Rowley, Ambrogio Lorenzetti, 1, 1958, 99 ff, samt i sht N. Rubinstein, Political Ideas in Sienese Art: the Frescoes by Ambrogio Lorenzetti and Taddeo di Bartolo in the Palazzo Pubblico (i Journal of the Warburg and Courtauld Inst. XXI, 1958).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=