16 1700- och 1800-talens skatteköp, somskall ha varit otänkbara utan en föregående reduktion. Till nyssnämnda särdrag hos det äldre forskningsläget skall alltså läggas att politiska och institutionellaförändringar (inklusive lagstiftningsåtgärder) förutsätts ha resulterat i genomgripande förändringar på andra nivåer i samhället, vilket ju är själva grundsynen bakom skattefrälsefrågan. Föreställningen omden utvecklingsbefrämjande reduktionen lyser också igenomi andra sammanhang, somt. ex. när det hävdas att adeln, genomreduktionen, befästes i sin socialaroll somjordbrukarepå landet i o. m. att dess rentierkaraktär minskade. Dessutom skall jordmarknaden ha tagit fart på grund av att räfst och reduktiongjorde mångagamla släkter konkursmässiga. Vad denagrara sektorn i dess helhet beträffar, är det dock mestadels underförstått och indirekt somreduktionen framstår somviktig: nämligen genomdet intryck av frånvaro av förändring och framsteg dessförinnan, som förmedlas av Heckscher, i förening med reduktionens nyssnämnda, påstådda betydelse för bondeklassens stärkande. Med sin samhällsekonomiska, teoretiskt förankrade analysmodell distanserade sig Heckscher i sitt syntesförsök från den traditionella historieskrivningen. Samtidigt kvarstod med nödvändighet hans beroende av litteraturen, som dessvärre var både knapphändig och motsägelsefull på det socioekonomiska och produktionstekniska området. Detta bl. a. på grund av landbornas styvmoderliga behandling och avsaknaden av regelrätta undersökningar i privat, kameralt material av adeln somgodsägare/företagare. Därför tvingades Heckscher ofta att förse sin framställning rörande dessa ting med reservationer, medan han alltså har känt sig på säkrare mark vid bedömningen av adelsväldets politiska och sociala konsekvenser. Syntesförsökets bräckliga underlag gör det naturligtvis inte mindre intressant, särskilt inte om man beaktar dess genomslagskraft. Den inledningsvis åberopade föreställningen om 1600-talssamhället och den agrara sektorns tillstånd, somkan spåras också i moderna arbeten (som bakgrundsteckning eller del av en utvecklingsmodell),’ bär nämligen i hög grad Heckschers signatur. I det följande återges de viktigaste pusselbitarna (vid sidan av skattefrälsefrågan) i den heckscherska helhetsuppfattningen — här med alla reservationer bortskalade, för klarhetens skull. Den omfattande säteribildningen har inte nämnvärt förmått förändra jordbrukets traditionella form, som utmärktes av småskalighet och obetydlig marknadsintegrering. Merparten av säterierna, somuppstod i direkt anslutning till godsavsöndringarna, var ju tillkomnaav kameralt-fiskala skäl (d. v. s. därför att man ville göra sig vinster på skattefriheten) och aldrig avsedda att bh några storjordbruk. Den inre handeln bör dock ha fått ett uppsving eftersom det numera ankompå adeln att avyttra böndernas naturaskatter, men marknaden var begränsad och de många nya städerna (med enstaka undantag) mera att ^ För ett par exempel, som skulle kunna mångfaldigas, se M. hacson. Ekonomisk tillväxt och social differentiering 1680—1860. Bondeklassen i By socken, Kopparbergs län, 1979, s. 11 ff.,A/. Frtdholm, M. Isacson, L. Magnusson, Industrialismens rötter. Omförutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, 1976, s. 52 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=