173 verk, medan Kloot tar upp denna fråga före straffrätten i mitten av tredje boken.Grotius’ ramistiska tabeller saknas i Kloots verk.*^^ Grotius’ inflytande är dock märkbart på mångapunkter, av vilka den viktigasteär att Kloot inarbetat sjörätten (III:8), växelrätten (111:10) och Försäkringsrätten (111:12) i systemet. Beroendet av tysk-romersk rätt i den här undersökta litteraturen framgår redan av den använda rättssystematiken. Liksom i europeisk rättsvetenskap i allmänhet på denna tid, var i den svensk-finska juridiskalittaraturenett mer eller mindre modifierat Institutionessystemden mest använda dispositionen. Ehuru Sverige-Finland i motsats till de flesta europeiska länder hade en egen kodifikation, kan man inte påvisa, att den inhemska legalordningen, dvs. uppdelningen av stoffet i Kristoffers landslag och Magnus Erikssons stadslag, överhuvudtaget skulle ha påverkat systematiken. Då statuterna för såväl universiteten i Uppsala somi Åbo®^ föreskrev en rättsjämförelse mellan romersk och svensk rätt, var det naturligt, att denna jämförelse företogs på grundval av den romerska rättens systematik. Intressantast är dock de individuellavariationer, somman kan finna i ovan nämnda verk och som man kan jämföra med författarnas samhällsställning. Rålamb hörde till högadeln, Loccenius samt Wexionius och Chronander var representanter för det lärda ståndet, och Kloot hade tjänstgjort sområdman i Göteborg och justitieborgmästare i Vänersborg.^* Då Rålamb använde en från egendom och underlydandes tjänster utgående systematik, då Loccenius närmast av alla följde ordningen i Institutiones och då Kloots förebild var ett i Nederländerna använt system, i vilket handelsrätten inarbetats, ligger det nära till hands att ställa sig frågan, om författarens stånd har påverkat valet av systematik. Grotius fol. 99 tf., Kloot s. 246 ff. Om dessa tabeller, se Van Oven s. 276. Se Åke Malmström, Ur den juridiska fakultetens historia, Uppsala University 500 years. 11. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Uppsala 1976, s. 20 ff. och Brustin, l-estschrift Reinstein s. 235 ff. Almquist s. 24.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=