172 Kloot har motiverat sin disposition med en dikt, vars haltande rimfår läsaren att hoppas, att författaren är en bättrejurist än poet.*° Motiveringenupprepas på prosa, och indelningen är den traditionella i personae — res — actiones. Enligt Kloot kan även Sveriges lagar indelas i rätten om personer, saker och sakers lagsökning. »Ty Rätten hörer til Personerne, som hafwa sin Beskaffenheet i Lagen vthtryckt, och sträcker sigh öfwer Sakerne, så til at vthwijsa theras rätta Art, Natur och margfaldige Egenskaper, som och theras Lagsökning effter Processen, såsomMedlet, Sätt och Form, ther igenomPersonernesin Rätt sökia, och Sakerne Lagfölja.»^' I ovan nämnda dikt betecknas dom och exekution uttryckligen som »Justitiens Lagligh Besluut och Anda». Sakerna är ett centralt begrepp i Kloots framställning, och, såsomnämnt, delar även han upp sakerna i res corporales och res incorporales.*^ Till sistnämnda räknas inte bara olika förmögenhetsrättigheter, såsomegendoms- och arvsrätten, utan såsom oförytterliga ting nämnes även liv, lekamen, frihet och ära.*^ På detta sätt kan även straffrätten behandlas under sakernas laga beskaffenhet. I Kloots verk har obligationsrätten inte den mellanställning emellan res och actiones, som var vanlig i tidens framställningar, utan även obligationsrätten är entydigt en del av res. Redan det centrala sakbegreppet skiljer dispositionen i Kloots Lagfarenhetsspegel från ordningen i Grotius’ »Inleiding», då Grotius t. o. m. undviker begreppsparet jus in re — jus ad remoch använder för sak- och obligationsrätten termerna jus reale och jus personale.**'^ Grotius’ arbete är indelat i endast tre böcker: I. Personrätt, II. Sakrätt och III. Obligations- och straffrätt; processrätten saknas alltså. Grotius behandlar obligationers upphörande i slutet av sitt Den i förordet framställda dikten kan i sin helhet här citeras, då den har ett visst kuriositetsvärde: »Lagfarenheetz-Spegel aff Author’n iagh kallat är, / Icke skälelöst iagh ther aff thenne Titel bär, ' Effter thet rätt skodas i migh Lagzens Inn’hald ' Til sin Matene grundrijk och margefald; /Hwilken nu förty är i Hufwudstycken thesse, / Nemligen, Personer, Saker så och Processen / Ordentligen medh Flijt fattat och förhandlat. / Som är i Lagen och Laga Stadgar blandat. ' Tv här Personernes egentligh Beskaffenheet / Skodas kan aldraförst, huru hon är til sin Rätt; / Här beskodas ther näst the Saker eller Ting, / Hwilke thesslijkest han sin Laga Beskrifning: / Huruledz the samma Personer förvtan Meen, / Genom Egendoms Rätt jämväl och Eörplichtelsen Are tilhörige, och huru then eena här / Personen then andre billigt förbunden är, / Så wäl i Contraeter, somvthi Misshandel all , Nogahär vptalde, så på ett somannat Fall. / Thesslijkest beskodas ocb hurulunda sidst ' Rättegångz Processen är, somett Medel wist / Ther igenomsielfwe Deelumännen vthföra < The twistige Saker, hwilka the förhöra, / Låta för Rätten, til en Laga ändtligh Doom,/ Och ther på fölliande richtigh Execution: / Somär Justitiens Lagligh Besluut och Anda, Som henne rätt handlar förvtan Sweek och Wånda. Kloot s. 11. Kloot s. 36. Kloot s. 62. *■* Grotius fol. 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=