171 och därefter i naturrättsliga verk ända fram till Kant. Då man med denna konstruktion kunde motiveraen vidsträckt rätt till äktenskapsskillnad, var detta en lösning somväckte skarp kritik inomden historiska skolan.Rålambsynes härleda äktenskapet liksomövriga avtal från äganderätten, en åsikt, som senare återkommer i Nehrmans »Inledning til then Swenska lurisprudentiam Civilem».Då äktenskapsrätten i Rålambs verk förekommer omedelbart före arvsrätten, kunde detta betraktas som en eftergift åt ordningen i stads- och landslagen, i vilka giftemålsbalken förekommer föreärvdabalken. I Institutiones behandlades däremot arvsrätten omedelbart efter sakrätten, då den först nämnda främst betraktades som ett sätt att förvärva egendom. Ett beaktande av de inhemska lagarna torde dock kunna uteslutas. I stads- och landslagen utgör familje- och arvsrätten de förstaprivaträttsliga balkarna, medan Rålamb placerade dessa rättsområden i slutet av systemet. I den inhemska rätten behandlades dessutomförmynderskapsrätten i giftemålsbalken; Rålamb däremot ansåg, att förmynderskap »hafwer lijkheet med Arff».^* Kloots systemär självständigare i förhållande till ordningen i Institutiones än Loccenius’ disposition. Kloot nämner i förordet till sin Lagfarenhetsspegel, att han somförebild för dispositionen, somhan kallar läre-ordning, använt Grotius’ »Inleiding», vilket verk han »för någraÅhr sedan, medh stoor Lust och Flijt» läst igenom. Dessutom har han också använt Loccenius’ Synopsis juris, »så wijda then syntes [vara] wår Lagh och Laga Stadgar lijkmätigh».^^ Kloots arbete är indelat i fyra böcker: 1. OmLagzens Stichtelse, och omRätten somhörer till Personernes Beskaffenheet, såsom then vthi theras åthskillige Wilkor begripen är. IL OmRätten som hörer til Sakernes Laga Beskaffenheet, effter som then vthi Besittelsen och Egendomen begrijpen är. III. Om Rätten som hörer til Sakernes Laga Beskaffenheet, effter som then igenom Personernes inbördes Förplichtelse, så vthi allehanda Contractes som Misshandel begrijpen är. IV. Om Rätten, som hörer til Sakernes Lagsökning, såsom then vthi Processen begrijpen är. Den första boken omfattar person-, familje- och förmynderskapsrätten, den andra boken sak- och arvsrätten, den tredje obligations- och straffrätten och den fjärde processrätten. Märkas bör, att begreppet sak nämnes i rubrikerna till böckerna II —IV. Savigny s. 342 t. ' OmNehrmans systematik, se Lars Björne, Receptionen av den historiska skolans privaträttssystem i Finland, Festskrift Anners, Stockholm 1982, s. 17. Rålamb s. 323. Kloot, Förspråket.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=