170 Rålamb uppger sig behandla den inhemska rätten, men även i hans verk är det romersk-rättsliga inflytandet betydande.^* Rålamb hänvisar själv till, att den romerska rätten är den perfektaste och mest överensstämmande med den naturliga rättvisan.Verket indelas i fyra böcker; I. Om Ägande Rätt och thess Besittiande; II. OmRättegångz Process; III. Om Contraeter eller Affsked och IV. Om Testamenten, Arff och Förmynderskap. Rålambs verk torde kunna betraktas som ett exempel på det andra skedet i Luigs klassifisering. Rålamb har endast helt kort motiverat sitt från äganderätten utgående system. »Emedan man sigh företagit, här at förhandla the Materias Practicas, som uthi Justitiae wäsendet effter anledning aff Sweriges Lagh... förefalla kunne, och ärnar i förstonne alla Civilia igenomlöpa; tager man til en begynnelse skäligen för sig thetta. OmÄgande Rätt, och thess Besittiande, vthaff, hwilket såsomaff en Källa, allehanda Contraeter, Arff, Testamenten, Processer, Exceptioner och Executioner draga sin begynnelse och vhrsprung.»^° I samband med äganderätten behandlas även under adeln underlydande bönders och tjänstefolkets ställning.^' Äktenskapsrätten behandlas i slutet av boken om kontrakten,^’ alltså omedelbart före arvsrätten. Rålambs indelningär sålunda sakrätt, processrätt, obligationsrätt, familjerätt och arvsrätt. En direkt förebildför Rålambs systematik torde vara svår att finna. I Rålambs litteraturförteckning förekommer av de här nämnda systematikerna endast Tholosanus och Vultejus, medan t. ex. Donellus och Althusius lyser med sin frånvaro. Rålambs system är dock inte helt unikt. Ett system utgående från äganderätt och tinghade förekommit redan tidigare. Rålamb kände till Tholosanus, som dock med en teologisk motivering ställde res i spetsen för systemet. Processrätten behandlas före obligationsrätten t. ex. i Andreas Gails (Geyls) »Practicarumobservatio»^^ och Benedietus Carpzows »Jurisprudentia forensis Romano-Saxonicae»,^"* också två verk, som Rålamb nämner. Äktenskapets jämställande med övriga avtal förekommer redan på 1500-talet i Gails arbete^^ Rålamb, I-öretal. Se även Jägerskiöld s. 43. Rålamb, Företal. Rålamb s. 1. Rålamb s. 32 ff. Rålamb s. 198 tf. Se Andreas Geyl, Practicarum observatio, Coloniae Agrippinae 1578, s. 1 tt. och 191 ft. Om Gail, se Stintzing I s. 495 ft. 1 Benedietus Jurisprudentia forensis Romano-Saxonica secundum ordinemConstitutionum D. Augusti Electoris Saxoniae in Part. IV. divisa, Franeofurti ad Moenum 1644, indelas rättsstoffet i process-, kontrakts-, arvs- och straffrätt. Grunden för indelningen är en av kurfurst August 1 är 1572 utfärdad kodifikation, och Carpzow har alltså begagnat en metc>d, som mgen av författarna i Sverige-Finland använde: en framställning av romersk och inhemsk rätt efter ordningen i ett inhemskt lagverk. Om Carpzow (1595—1666), se Stintzing II s. 55 ff. Geyl s. 191 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=