162 internationella privaträtten. De konstruerade även nya allmänna begrepp, av vilka det viktigaste torde vara begreppet juridisk person, och byggde så upp grunden för den nya tidens juridiska terminologi.^ 1500-talets rättsvetenskap kännetecknas av humanismens inflytande.' Humanisterna krävde bl. a. ett åsidosättande av de senantika texterna och en återgång till äldre källor. Dettabetydde, att Corpusjuris’ auktoritativa ställning försvagades, men också att man började betona Ciceros krav på att det rättsliga stoffet skulle systematiseras.Samtidigt började man diskutera de metoder, genom vilka man kunde förnya den rättsvetenskapliga undervisningen.' Åtmistone en av orsakerna till denna diskussion var uppfinnandet av boktryckarkonsten, som revolutionerade undervisningsmöjligheterna. Den medeltida undervisningen hade gått till så, att texten dikterades för eleverna, varefter läraren med hjälp av skolastikens metoder analyserade denna.^ Även omdiktatföreläsningar förblev allmänna till 1800-talet, var det nu möjligt att publicera omfattande läroböcker, av vilka man kunde kräva, att stoffet behandlades systematiskt eller åtminstone efter en åskådligdisposition. Samtidigt hindradeden försvagade auktoritetsbundenheten inte längre en omfördelningav stoffet i de oftasåsomhelt osystematiska betraktade Digesterna. Man kunde alltså vetenskapligt begrunda en systematisering, som även var didaktiskt önskvärd. I synnerhet den i Frankrike blomstrande humanistiska juridiken, mos gallicus, var känd för försöken att bygga upp nya rättssystem. Den berömdaste systematikern inomdenna skola är Hugo Donellus (Doneau, 1527—1591), vars privaträttssystemhar förblivit känt, inte minst på grund av den betydelse, som Savigny tillmätte det.^ Som bekant indelade Donellus rättssystemet i det vad somverkligen tillhör oss (den egna personen och yttre föremål) och i det, som man är oss skyldig (obligationer antingen på grund av avtal eller skadevållande handlingar).* Detta privaträttssystemgrundar sig på rättigheter,*^ och därför har Donellus betraktats som en föregångare till bl. a. den historiska skolans ^ Wieacker, Privatrechtsgeschichte s. 84. ^ Om1500-talets rättsvetenskap och rättssystematik, se Wieacker, Privatrechtsgeschichte s. 84 tt. och 152 ff., Strömholm, TIR 1974 s. 234 ff. och framför allt Hans Troje, Wissenschaftlichkeit und System des 16. Jahrhunderts, Philosophie und Rechtswissenschaft. Zum Problem ihrer Bcziehung im 19. Jahrhundert, Frankfurt a. M. 1969, s. 63 ff. ■* Wieacker, Privatrechtsgeschichte s. 92, R. Stintzing, Geschichte der deutschen Rechtswissenschaft, I, Miinchen & Leipzig 1880, s. 140. ^ Wieacker, Privatrechtsgeschichte s. 92. ^Helmut Coing, Zur Geschichte des Privatrechtssystems, Frankfurt a. M. 1962, s ^ OmDonellus’ rättssystem, se Cotng, Geschichte s. 43 ff., Stintzing 1 s. 378 ff. och Strömholm, TfR 1974 s. 236. ** Flugo Donellus, Opera omnia. Commentariorumde )ure civili, 1, Florentiac 1840, spalt 237 ff. Donellus sp. 234 ff. -yi
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=