145 Kampen mellan naturrätt och romersk rätt i Sverige Två förklaringar AV PROFESSOR HEIKKI YLIKANGAS Stig Jägerskiöld har i flera undersökningar grundligt belyst receptionen av främmande och särskilt romersk rätt närmast under stormaktstiden i Sverige. Han har kunnat påvisa att många enskilda stadganden och ännu fler allmänna rättsprinciper trängde in i det svenska rättslivet. Av hans undersökningar framgår även längs vilka kanaler den romerska rätten kom till landet. Receptionen påverkades av de svenska erövringarna och landets politiskasamt kommersiella och kulturella inriktning mot Centraleuropa, där den romerska rätten redan gjort sitt segertåg. Vidare inverkadeinrättandet av hovrätterna och förtrogenheten med romersk rätt och kontinentaleuropeiska doktriner hos deras jurister. Ytterligare en faktor var luckorna och de föråldrade dragen i den inhemska rätten, vilka kunde elimineras med hjälp av romersk och tysk-romersk rätt. Jägerskiölds undersökningar visar vidare att inställningen till romersk och till främmande rätt i allmänhet genomgick en avgörande förändring från och med 1680-talet. Kungadömet utvecklades mot envälde och från kungens sida började man betona den inhemska rättens betydelse och det förpliktande i lagens bokstav, vilket minskade möjligheterna till tolkning på basen av sedvanerätt eller prejudikat och begränsade den tidigare starkt betonade avtalsfriheten mellan enskilda. På detta sätt inskränktes de kanaler längs vilka främmande rätt hade trängt in i landet, och man började dessutom även utsätta den romerska rätten för offentlig och allt starkare kritik. Kritiken framfördes ofta under naturrättens baner, men dess verkliga drivfjäder var enligt Jägerskiöld att ett nationalistiskt, historiskt-romantiskt betraktelsesätt slagit igenom. Trots kritiken mot den 10
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=