118 att omvi inte kan bevara oss själva annat än genomatt tillfoga andra skada, skall vi hellre gå under än för vårt eget bevarandes skull mot naturens lag skada andra (...). Ingen skadas, annat än omhan är rättskapabel. Ingen anses rättskapabel annat än om han har sitt förnuft i behåll: ty det är förnuftet som är rättens grund, varigenom den konstitueras och definieras; ingen skulle kunna förstå denna konstitution och definition annat än genom förnuftet. Därför är det uppenbart att djur, som saknar förnuft, inte skadas, även omde tillfogas ont inte bara till hälsan, utan till själva livet.Omvänt kan alla människor skadas, eftersom de alla äger förnuft (...). Av naturens rätt utesluts inte ens de simplaste människor, inte ens tjänstefolk {servi). a) Ingen får avsiktligt försämra någon annans hälsa. (19). b) Ingen får neka en sjuk ett läkemedel, som han kan skaffa. c) Ingen får genomoskicklig medicinering, eller genomatt undanhålla läkemedel, förvärra någon annans sjukdom eller försätta honom i livsfara. d) Ingen får göravåldpå någon annans lemmar genomatt stympa demeller på annat sätt fördärva dem. Sådana lagar hänför sig till kroppen. Omsjälen handlar lagar som de följande. e) Ingen får förvirra någons sinne emot det rätta förståndets makt. f) Ingen får skada någon annans förstånd genom att antingen vägra honom undervisning eller lära honomannat än vad som är tillbörligt. Omhela kombinationen av kropp och själ handlar de följande. g) Ingen får utan rättmätigt och nödvändigt skäl beröva någon livet. h) Ingen får skända någon annans kyskhet. Ingen får med våld tvingaen ovillig kvinna till ett eljest inte otillåtet samlag {matrimonium), annat än möjligen omhan saknar det och inte kan få det på annat håll. j) Ingen får skada en oskyldig mans rykte och anseende och på så vis göra honom oduglig till att ha sällskap med andra eller fullgöra sina sysslor. i) 4. Ingenfår på något sätt korrumpera en person somstår under någon annans makt så, att personen vägrar eller inte kan visa tillbörlig lydnad. (19). a) Ingen får ge någon annans maka stryk, eller förgripasig påhenne genomatt skada henne på något annat sätt. (20). b) Ingen får göra någon annans hustru föraktfull och bångstyrigoch härsklysDetta är ett anmärkningsvärt avsteg från romarrätten, vars allra första paragraf innehåller förbud mot djurplågeri. Schefferus visade under de cartesianska striderna i Uppsala en viss sympati för den ”gamla” aristoteliska filosofins försvarare, och ingen för den ”nya” cartesianska. Men det är inte omöjligt att Schefferus kan ha tagit visst intryck av Descartes — t. ex. av hans lära att djuren är blott ”maskiner” eller ”automater” utan någon själ.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=