106 kommaatt omformaEuropa, började de lärdanu upptäcka världensomde levde i: det började nu förekomma att den föreläsande professorn tog sina exempel och bilder inte från de gamles skrifter bara, utan från synliga tingoch förhållanden i studenternas egen naturliga och sociala omgivning. Naturvetenskapen i modern mening började nu nå Uppsala, mestadels genomböcker och rapporter och resande studenter som kom från skolor och universitet i Holland, det fria Holland där alla hade rätt att tänka fritt. Den naturvetenskapligavärldsbilden — Nicolaus Copernicus’ hypotes att dygnets växling orsakas av att jorden vrider sig kring sin axel, och årstidernas växling av att vår planet på ett år kretsar kring solen, och Giordano Brunos åsikt att solen i sin tur är endast en av otaliga stjärnor i världsrymden — den världsbilden introducerades i Uppsala tidigt på 1660-talet av Petrus Hoffwenius (d. 1682), medicine professor, utbildad i Holland. Hit kom den nyavärldsbilden, liksomtill så många kontinentala universitet, i sin cartesianska skepnad. Dvs. vad studenterna började få lära sig efter Hoffwenius’ utnämning 1662 var »den modernafilosofins faders», René Descartes’ lära om himlarymdens oändlighet och de kosmiska »virvlarna» som bär planeter kring solar i denna rymd. I en disputation av Petrus Hoffwenius, avsedd att ventileras vintern 1664 med Urban Hiärne somrespondent (disputationen blev på teologernas tillskyndan förbjuden) finner vi för första gången i svensk vetenskaplig litteratur uttrycket »naturlag» (/ex naturae) använt i sin moderna mening; den naturlag det gäller är ungefär densamma somden somnu för tiden kallas »tröghetslagen». Och detta är verkligt intressant: både företeelser i den fysiska världen och företeelser i den moraliska världen av riktiga eller av klandervärda handlingar, ochföreteelser i den religiösatrons värld, börjar påen ochsamma gångbeskrivas och förklaras i termer av naturliga lagar. Under Petrus Hoffwenius’ och ännu mycket mera under hans efterträdare Andreas Drossanders ledning introducerades i Uppsala vad man skulle kunna kalla experimentalfysiken, åtminstone en mycket primitiv formav experimentalfysik. Många var de ting och processer i studenternas naturliga omgivning som Drossander demonstrerade och illustrerade med enkla experiment och förklarade med hjälp av de av Descartes uppställda »naturlagarna», leges naturae. Huruvida det experiment, somvar avsett att illustrera Galileo Galileis och Descartes’ åsikt omhur fort fallande kroppar faller verkligen komtill utförande är väl osäkert. Så här skulle det i alla händelser gå till: klättraupp i domkyrkans torn, släpp därifrån dels ett blylod, dels ett träklot, dels en knäck, och du skall se att de tar mark på en och samma gång där nere på gatan framför Gustavianum (Lindborg 1965:173)! Studera »naturens lagar» somhärskar över alla ting omkring dig! Inomjuridik och statsvetenskap kominte någon revolution i betydelsen en bestående förändring. Men precis samtidigt kom där ändå något som skulle
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=