12 Erik Anners på grund av hot från skepparens sida eller för att denne vill spara in hans lön, ty bland skeppare liksom bland andra människor finns det sådana som saknar omdöme. Avslutningsvis tillrådes personer, som vill ägna sig åt lotsning att taga sig i akt innan de ger sig ut för lotsar, att de verkligen kan hålla vad de lovar, på det att de inte skall drabbas av ovannämnda straff. Det är betecknande för de stränga reglerna i Roles d’Oleron, MEStl. och Consolato del Mare att de anknyter till avtalet mellan skeppare, ev. också besättning och köpmän, å ena sidan, och lotsen å den andra. Han får inte lova mer än han kan hålla, ty då försätter han alla ombord i livsfara och bör därför själv hotas av summariskt livsstraff. Den berömde sjörättshistorikern Pardessus hävdar att reglerna i Consolato del Mare hämtats från artikel 25 i Roles d’Oleron. Men just det förhållandet att i huvudsak samma och tämligen drastiska regler om lotsens ansvar finns i så till rum och språk vitt skilda källor som Roles d’Oleron, MEStl. och Consolato del Mare, vilka likvisst ligger varandra nära i tiden, tyder snarast på att reglerna ingick i en allmän västeuropeisk sedvanerätt, som i regel traderades muntligen, men kommit till skriftligt uttryck i nämnda källor.-^ Vi har samma nära överensstämmelser mellan källorna i fråga beträffande reglerna om gemensamt haveri och förklaringen härtill är troligen densamma.-- Pardessus a.a. Bd II, s. 250 n (1). Reglerna om bargärningsförfarandet mot den okunnige eller försumlige lotsen förekommer i flertalet kända varianter av Roles d’Oleron resp. Consolato del Mare. I ett manuskript — förmodligen från början av 1400-talet — har reglerna i Roles d’Oleron, sådana de intagits i den engelska kompilationen »The Black Book of the Admirality» fått en särskilt drastisk version, uttryckt både på franska och engelska: Engelsk version 1536 It is established for a custom of the sea that yf a shyp is lost by defaulte of the lodeman the maryners may, if they please, bring the lodeman to the windlass or any other place and cut off his head withoute the maryners being bounde to answer before any judge, because the lodeman has committed high treasone against his undertakynge of the pilotage And this is the judgment. Fransk version c:a 1415. Item estably est pour coustume de mer que se une nef est perdue par la deffaulte dun lodeman les mariners puent, si leur plaist, amener le lodeman au guyndas ou a ung autre lieu et couper sa teste sans quen apres le maistre ou nul de ses mariners soit tenu den respondre devant aucun autre juge, pource que le lodeman fist grande trayson a son entreprise de lodemenage. Et cest le jugement en ce cas. XXXIV. A case wherein the mariners may cut of the pilot’s hed without further judgement. Se i övrigt om lotsens ansvar i denna källa Sir Travers Twiss (ed.): »The Black Book of the Admiralty, 1871—76, Del I, s. 128 ff. Jfr Krieger, a.a., s. 15 ff. Man finner många andra överensstämmelser mellan Roles d’Oleron och Consolato del Mare med andra tidiga sjörättskällor. Ett särskilt belysande exempel på åldern i den
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=