188 Erling Selvig »Allt det en skeppare sluter, gör eller handlar i de ting, som efter hans ämbete honom förtrodde äro eller vara böro, därigenom förbinder han icke allenast sig utan ock sine redare. , . . Dock där redarne vilja avträda skeppet och dess redskap, då äro de fria för vidare åtal, och må man deras övriga egendom icke angripa, med mindre de sig uttryckligen där till förbundit hade. . .» Abandonprinsippet kommer også til uttrykk i Skepslegobalken kap. 12 2—4. Ansvaret overfor befrakteren for salg av gods på reisen bortfaller om »skepparen avstår skeppet till honom, då have ej heller han makt att söka skepparen eller dess redare om mera.» (§ 3). I loven er denne regelen satt sammen med en regel for tilfelle hvor godset er så skadet at det »ej mer sin frakt värd är» og somgir befrakteren rett til å fri seg for sitt ansvar for frakten ved å overlate godset til skipsforeren (§ 2). I folge § 4 er begrunnelsen for disse regler at »ej böre fraktare och skeppare vidare till varandra förbundna, än den enes gods och den andres skepp räcka, med mindre annat dom emellan utryckligen vore slutet, eller och någonderas brott därtil kommer.» I Bodmeribalken kap. 5 finnes en tredje bestemmelse som bygger på abandonprinsippet. Etter kap. 5 skal bodmerilånet tilbakebetales 14 dager etter avsluttet reise, men låntageren blir kvitt sin förpliktelse dersom han avstår pantet, dvs. skip og/eller gods, til långiveren. I forhold til kap. 5 har det ikke betydning om lånet er opptatt av rederen, skipsforeren eller lasteieren, og kapitlet er forsåvidt godt i samsvar med Skepslegobalken kap. 12 og 16. Abandonbestemmelsene i i sjoloven fra 1667 har naturlig nok tiltrukket seg adskillig oppmerksomhet. I tid er loven 14 år eldre enn den senere så beromte franske ordonans fra 1681. Historisk er loven den forste som har regler om begrenset rederansvar som etter ordlyden er basert på abandonprinsippet. Vi vet at loven i visse henseender har påvirket den senere franske lovgivning,^ og det er mulig at også den franske abandonregelen har svensk forbiide (se nedenfor 12). Et mer vesentlig spörsmål er om bestemmelsene i Skepslegobalken i virkeligheten er en svensk nyskapning. 3. I sin undersokelse fra 1926 hevder Holmbäck at abandonsystemet var fullt utviklet i den svenske sjoloven fra 1667. Med en viss stötte i forarbeidene til loven hevder han at dette skyldes påvirkning fra Grotius, »Inleiding tot de Hollandsche rechts-geleertheyd».^ Flere forhold gjor det berettiget å stille spörsmål ved holdbarheten av disse konklusjoner. For det ferste, bestemmelsene om begrenset rederansvar i Skepslegobalken er, på samme måte som reglene i langt senere lovgivning, kasuistisk * Selvig, The Freight Risk AfS 7.1, s. 43 nr. 45 og s. 121 (1965—66). ® Holmbäck l.c. s. 10 flg.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=