Partrederiet i 1667 års sjölag och idag 177 BILAGA 1665 års förslag 1667 års sjölag Gällande sjölag 3 balken Redarebalken Gap I Om Skjepps-Timbring Nu sättja sig någre samman och wilja skjepp timbra, the skola först fatta wist mått och bestick på thess anseende och storlek, huru långt i kjolen, huru bredt midt på, huru högt öfwer balkarne, och huru djupt bundet thet blifwa skal, så wäl samtelige Redarne sjelwe som skjepparena, them timbringen förtros, til efterrättelse. Händer sedan genom skjepparens wållande, at skjeppet blifwer annorlunda bygdt, än måttet war upsatt, böte för hwar last, som thet mindre eller större wardt, tre daler, staden ther skjeppet timbrat är, så framt then ligger inrikes, eller ock ther näste Redarne bo, och then fattige Sjöfarande thersammastädes til tweskiftes. — Ware och Redarne skyldige at skaffa skjepparen, antingen i reda penningar eller i goda werkar, så mycket och ofta som til timbringen fulleligen tarfwas, efter then del, som hwarthera i skjeppet äga tänker, och kjöpe så skjepparen, samt beställe alt för reda penningar, som bäst och troligast skje kan. § 40 Första delen om själva byggkontraktet motsvaras av 14 kap. i förslaget som hämtats från sjörätten i Liibeck 1591 och 1614 års Hansee-Städte Schiffsordnung und Seerecht. Partrederi föreligger, om flera överenskommit att under delad ansvarighet gemensamt driva sjöfart med eget fartyg. För de förpliktelser som uppkomma för partrederiet sedan rederiavtalet anmälts till registermyndigheten svarar varje redare endast i förhållande till sin andel i fartyget i den mån han ej åtagit sig större ansvarighet. Andra delen om tillskott motsvaras av förslagets 15 kap. och är hämtat från Liibecks sjörätt 1591. 12
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=