Partrederiet i 1667 års sjölag och idag intåg och åstadkom ett ökat tryck på kapitalstyrkan hos rederiföretag. Partrederiet börjar att förlora i betydelse, med undantag för de sammanhang i vilka det alltid haft sin starka ställning, nämligen fiskefarten och kustfarten.'*^ 175 3.3. Partrederiet i nutid Jag övergår så slutligen till att försöka ge en beskrivning av dagens verklighet i fråga om partrederiernas utbredning. På 1960-talet mötte partrederiformen ett uppsving genom investeringar i den stora flotta av fartyg för europatrafik somsnabbt byggdes upp. En betydande del av detta kapital investerades i partrederier av privatpersoner. Orsaken till detta stora investeringsintresse hos allmänheten stod att finna i de då gynnsamma skattereglerna för investerarna. Ett sådant tillflöde av nytt kapital till rederinäringen stoppades av nya skattebestämmelser år 1973. Inte ens denna snöpning av tillflödet av riskvilligt kapital till rederinäringen har emellertid förmått sätta stopp för den ökande användningen av partrederiformen, vilken kunnat registreras under den senaste tioårsperioden. De ekonomiska och sociala förhållandena har återigen medverkat till ett uppsving, som gör att man alls inte kan beteckna lagens regler om partrederier somdöda bokstäver. För närvarande finns det i Sverige över 200 partrederier, representerande i stort en fjärdedel av landets alla rederier.'*® När partrederiformen idag kommer till användning, representeras intresseområdet såväl av de största och kostsammaste fartygen som de minsta och äldsta. Med utgångspunkt från partredargruppernas sammansättning kan man särskilja olika typer av partrederier. Redan under 1960-talet började det bli allt vanligare att ett par eller flera större rederiaktiebolag gick samman i ett partrederi för att gemensamt tillskjuta kapital för anskaffande av ett mycket stort och kostnadskrävande fartyg, som man ej kunde räkna med att ett enstaka rederiaktiebolag ensamt skulle ha orkat med att bära kostnaderna för. Till denna bild hör också önskan hos de investerande rederiaktiebolagen att fördela risken på flera händer, en risk som inte ens förmånen av aktiebolagslagens begränsningsregler kan täcka. Under 1950- och 1960-talen tillkom en typ av partrederier som gick ut på att en skeppsredare erbjöd ett stort antal kapitalbesuttna personer att investera sitt kapital i partrederi. Denna verksamhet drivs ofta inom ramen för en partrederikoncern med flera partrederier under central administraGerentz sist a.a. s. 63 f. Partrederiet — uråldrig företagsform, Svensk Sjöfartstidning 9/1980 s. 16.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=