Hendrick de Moucherons bokauktionskatalog 1664 141 Den andra regeln sade, att betalningen skulle ske med reda penningar, dvs. Specie RijkzDahler eller Ducater, och likviden skulle erläggas strax. Köparen hade rätt till uppskov med att erlägga likviden från förmiddagen till eftermiddagen, eller från eftermiddagen den ena dagen till förmiddagen nästa dag. Kunde köparen efter denna frist icke prestera likviden skulle det köpta på nytt utbjudas till försäljning den därpå följande för- respektive eftermiddagen. Den förste köparen var därvid utan någon form av process omedelbart betalningsskyldig för den mellanskillnad som kunde uppkomma mellan den första och andra köpesumman. Denna regel intogs sedermera i ordningen för auktionskammaren i Stockholm den 27.2.1674 (§ 15).'^’“ I denna ordning hade köparen åtta dagars kredit. Hade likvid därefter ej presterats fick köparen betala ett straff om 3 av köpeskillingen, varefter varan skulle försäljas på därpå följande auktion på köparens äventyr »och hwad hon andre gången sällies under priset, svarar han der till».''’^ é. Hendrick de Moucherons bokauktionskatalog är således det äldsta belägget på en bokauktion i Sverige. Den första belagda bokauktionen ägde rumi Leiden 1604, då Lodewijk Elzewir lät försälja två holländska privatsamlingar. I Frankrike började denna försäljningsform att förekomma på 1660-talet, i Tyskland ett tiotal år senare. En reglering av bokauktionerna i vårt land synes inte ha ägt rum förrän kring sekelskiftet 1700. Direktören vid auktions- och adresskammarverket Daniel Caméen enades år 1703 med en kompanjon om att starta ett bokauktionsverk i Stockholm.^® För att de auktionsansvariga skulle kunna livnära sig på denna verksamhet ansåg de sig behöva ta ut en provision om 18 “/o, vilken procentsats dock kanslikollegiet rätt omgående reducerade till 12 Bokauktionsverket i Stockholm innebar emellertid inte något auktionsmonopol. Det stod envar fritt att försälja sina böcker till vem och på vad sätt han önskade. Samma år, 1703, startade vid Uppsala universitet en bokauktionskammare »til Boklige konsters förkåfran», samt till den studerande ungRegeln återkom i senare författningar. Jfr Fredrik Schrevelius: Lärobok i Sveriges allmänna nu gällande civilrätt, Del 2, Lund 1857, s. 496. *■* M. L(agerström) : Kongelige och andra wederbörandes förordningar, Bref, resolutioner och extraeta protocolli ang. Auctions- och Adressewerket i Stockholm, Stockholm 1731, s. 6. E(rik) D(al): (Art.) Bogauktioner. Nordiskt lexikon för bokväsen, Bd 1, Kobenhavn 1951, s. 122 ff. Kanslikollegium godkände bokauktionsverket 12.1.1703, M. Lagerström, a.a., s. 17. Kanslikollegiets protokoll 16.3.1703. M. Lagerström, a.a., s. 19.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=