Kjell ä Modéer tvister skulle avgöras »ex asquo & bono, tanquam ex compromisso». Regeringen hade insett att de handelsrättsliga tvisterna »ingalunda tåla kunna de många ambages och omkretzor, som igenom alle instantierne uthi administrationen af Justitien sigh tildraga pläga». För att inte handeln skulle »turberas» av rättegångsväsendet skulle således en summarisk process tillämpas. Därför skulle inte någon appellation tillåtas. Kollegiets dom var omedelbart exegibel, med undantag för rätt till beneficiumrevisionis, vilket förfarande man dock i möjligaste mån sökte förhindra. Om någon part nämligen förlorade revisionsmålet, så skulle ett särskilt arbitralt straff som »en turbatori Commerciorum» utdömas.^* Detta handlingskraftiga förslag att lösa den handelsrättsliga processen kompletterades med en möjlighet till snabb exekution. Till generalfaktorikontoret knöts en särskild auktionskammare. Vid denna institution skulle främst ske offentliga auktioner av »allt gods som till wäxlarnas afbetalning uträntas». Men det stod också envar privatperson fritt att på samma sätt under auktion låta försälja »Huus, Jordegodz, Mobilier, Skiepsparter, Bergswärck eller hwad vendible wahrur som det hälst wara kan» genom att anmäla detsamma till Generalfaktorikontoret. Försäljningen skulle sedan ske genom »Stadsens Edswurne Betiente hwilke sådane wärk förrätta». För detta besvär skulle de erhålla »en wiss genant för hwart hundrade». Av privilegierna framgår således att offentliga auktioner tidigare förekommit och att de förvaltats av magistraten i Stockholm.'*- Den nya ordningen innebar dels att Generalfaktorikontoret nu kontroll över auktionsförfarandet men dels också naturligtvis en icke föraktlig möjlighet till inkomster. Denna till kontoret knutna auktionskammare trädde också 1 verksamhet 1663.■** Under detta år synes också Generalfaktorikontoret ha sökt att realisera regeringens önskemål om lagreglering genom att utarbeta ett särskilt förslag till »Placat omuthroop i Stockholm». Förmyndarregeringen remitterade detta förslag till kommerskollegium, som kommenterade detsamma i ett remissvar den 23.2.1664.*^ Kommerskollegium var kritiskt inställd till att Generalfaktorikontoret skulle konsolidera sin ställning beträffande kontrollen av auktionsför138 fick A. A. von Stiernman, a.a., Del 3, s. 101. Jfr även not 51 nedan. I projektet till uthroop i Stockholm föreslogs en rätt för kontoret att uppbära 5 * o av auktionerat gods i provision. G. Utterström: (Art.) Abraham van Eijk, SBL, Bd 12, Stockholm 1946—49, s. 538 ff. — Kammaren anges här som en eventuell förebild för Stockholms auktionsverk 1674. — Hans Gillingstam: (Art.) Johan Fredrik von Friesendorff, SBL, Bd 16, Stockholm 1964—66, s. 560. Remissvaret ingavs till K. Mt 15.3.1664. Kommerskollegium. Huvudarkivet. Registratur 23.2.1664, B la: 4, RA. — Jfr Skriv. t. K. M:t från kommerskollegium, 1664, RA.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=