Kjell Å Modéer traktat mellan Sverige och Generalstaterna, den s.k. »Tractatus reconciliationis», som bl.a. reglerade Guineafrågan och tillförsäkrade Sverige ett kompensationsbelopp av 140.000 dir smt. Det krävdes emellertid nya förhandlingar av de Moucheron och Pötter-Lillienhoff som kompaniets direktörer med förmyndarregeringen för att kompaniets delägare skulle få ut sina andelar av pengarna. På förslag av riksdrotsen Per Brahe väcktes inom regeringen förslaget att kompaniets delägare skulle låna regeringen 70.000 av det belopp om 80.000 rdlr som skulle tillfalla kompaniet. På grund av det statsfinansiella läget accepterade delägarna detta och blev också efter några år ersatta med kontanta medel.^* Av en bevarad förteckning av intressenterna i det Afrikanska kompaniet framgår, att Hendrick de Moucheron inte hade någon andel i detsamma.^- Däremot hade han lön som kompaniets direktör. Ingen av direktörerna hade emellertid 1670 fått ut sin direktörslön under sex år.^^ För de Moucherons del kan man således konstatera, att hans engagemang i det Afrikanska kompaniet vid tidpunkten för auktionen inte hade renderat honom någon egentlig ersättning. Det hade å andra sidan inte någon av de tre direktörerna erhållit, men Israel Lagerfeldts och Jochim Pötters ekonomiska ställning var uppenbarligen betydligt säkrare och bättre än de Moucherons. Dennes önskan att återvända till Holland kan ju tolkas som en intention att direkt kunna gå kompaniets ärenden i samband med de pågående diplomatiska förhandlingarna. 136 5. Vid sin genomgång av källorna till 1667 års sjölag anger Holmbäck dessa som ett exempel på »att inom sjölagskommissionen den största rollen spelats av de Moucheron med dennes holländska språkkunskaper och helt visst livliga intresse för den holländska rätten».^'* I en resonerande fotnot konstaterar Holmbäck vidare, »att vid mitten av 1600-talet den holländska handelsrätten överhuvud varit föremål för livligt intresse i Sverige». Han anför som belägg härför, att Tore Almén i sin avhandling »Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal» (1897) med »nästan full visshet» (Holmbäck) bevisat, att man hämtat de s.k. uppslags- och V. Granlund, a.a., s. 385 ff. —Jfr K. brev. 11.9.1667, Riksreg., RA. Louis de Geers sterbhus innehade med 84.500 rdlr smt den i särklass största andelen, Erik O.xenstiernas sterbhus och Jochim Potter hade en fordran om 6.000 rdr smt vardera, övriga hade andelar om mellan 3.000 och 1.500 rdr, bland dem Johan Stiernhöök 1.500 rdr. Förteckningen är daterad 23.11.1654. — Handel och sjöfart, 45. Handelskompanier. Afrikanske kompaniet, III, s. 684. Troligen har varje direktör haft en direktörslön om 400 rdr/år. — Detta belopp erhöll condirecteuren Liebert Wolter i Hamburg. Handel och Sjöfart, a.a.. Del III, s. 796. Holmbäck, a.a., s. 6 f.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=