Hendrick de Moucherons bokauktionskatalog 1664 129 tillhörde en fransk ätt från Normandie, som av religionsskäl flyttade till Nederländerna. Hans far, Cosmo de Moucheron, var överste i rysk tjänst och sonen Hendrick började också sin karriär i rysk tjänst. Denne fick sin utbildning bl.a. i Leiden. Han studerade matematik, krigsväsen och juridik. Hendrick övergick emellertid i hollänsk tjänst och var bl.a. verksam som militärkommendant i Brasilien, innan han år 1650 trädde i svensk tjänst.- De Moucheron tillhörde således den grupp av holländska immigranter, som under Kristinatiden komtill Sverige. Vi vet att redan Axel Oxenstierna och Johan Skytte hade nära kontakter med professorerna i Leiden och Amsterdam.^ Drottning Kristina fullföljde och utvecklade dessa holländska förbindelser. På nyåret 1649 anlände exempelvis till hovet i Stockholm två holländare, som blev drottningens trognaste tjänare, nämligen Isaac Vossius och Nicolaus Hensius. Från Holland kom ockå filosofen Descartes och den ryktbare juristen Hugo Grotius (de Groot); den senare hade tidigare varit Sveriges ambassadör i Paris, men kallades till hovet i Stockholm, där dock »varken klimatet eller tonen vid drottning Kristinas hov tilltalade honom».^ Grotius avled på hemväg från Stockholm till Holland i Rostock den 28.8.1645. I Kristinas beställning för Hendrick de Moucheron den 5.11.1650 nämns inte vilka uppgifter han skulle få i svensk tjänst. Under titeln hovråd återfinner vi honom som kommersedirektor i Livland 1658. Sannolikt kom hans arbetsuppgifter i stor utsträckning att gälla Sveriges expanderande internationella handel. Handel var som bekant ett område inom vilket holländarna under 1600-talet kom att spela en viktig och oomstridd roll. Inom ramen för handeln samverkade ekonomiska och rättsliga regler och teorier, och det framkom i Sverige under denna tid av europeisering ett intresse av att recepiera holländska regler och institutioner. Denna reception möjliggjordes genom att vi samtidigt också i större utsträckning utnyttjade infrastrukturella företeelser, ex.vis. peregrinationsresorna. I 1600-talets expanderande och alltmer byråkratiserade rättsväsen gjorde de blivande juristerna, liksom blivande ämbetsmän och handelsmän, resor till det reformerta Europas universitet och metropoler, i första hand till Nordtyskland och Holland. I Holland kom universitetet i Leiden från 1620talets mitt att bli ett alltmer populärt studiemål. Under trettioåriga kriget kom studerandeströmmen att vändas mot Holland.*’ Att Holland betrak- - K.beställning 5.11.1650, Biographica, De Moucheron, RA. ■* Sten Lindroth: Svensk lärdomshistoria. Stormaktstiden, Stockholm 1975, s. 200. '* Nordisk Familjebok, 2. uppl., Bd 10, sp. 369. ® Lars Niléhn: Peregrinatio Academica. Det svenska samhället och de utrikes studieresorna under 1600-talet. (Studia Historica Lundensis LIV), Lund 1983, s. 159. — Under
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=