Stig Jägerskiöld »far . . . med fiskeredskap i en annans fiskevatten under fisklek». Även den som drar not i annans fiskevatten eller olovandes far där, är förfallen till straff. Om byggande av fiskeverk och fiskegårdar lämnas även föreskrifter i BB 26. I Kristoffers landslag (1442) upprepas dessa föreskrifter med allenast mindre förändringar (BB 75). I de östnordiska lagarna ingår främst regler om sötvattensfiske. I de västnordiska texterna återigen möter även föreskrifter om saltvattensfiske. För norrmän var havsfisket ett mycket viktigare näringsfång än för svenskarna, och det byggde på andra biologiska och fångsttekniska förutsättningar än fisket i Östersjön och Bottenviken. Frostatingslagen stadgar: »När män fara i sillfiske, då må de kasta vid åker och äng och var de vill». Magnus Lagabötes landslag 1276 har upptagit detta stadgande med tillägget »obehindrat». Samma är förhållandet med Kristian IV:s norska lag 1604. Stadgandena har ansetts avse allt saltsjöfiske, avfattningen är allenast kasuistisk. 80 Olika utvecklingslinjer i fiskerätten intill de stora lagkodifikationerna 1683—1734 De nordiska medeltidslagarna hade sålunda godtagit strandägarens fiskerätt i sötvatten. För saltvattnet åter bevarades en fri fiskerätt, varom dock lagarna föga stadgade. Under de följande århundradena före nästa stora lagstiftningsperiod är olika utvecklingstendenser märkbara. 1. Å ena sidan finnes en strävan att konsolidera och utvidga strandägarnas fiskerätt. 2. Mot enskild rätt kämpar kraven på fri fiskerätt. 3. Framför allt präglas perioden emellertid av kronans regalrättsanspråk, somhotar att leda fram till ett omfattandestatsägt fiskeri. 1. De senmedeltida källorna rymmer ett omfattande material till belysning av hur strandägarens fiskerätt i sötvatten utvecklades i det levande livet. Från Sverige-Finland föreligger domar, som visar att strandägarerätten vann ökad tillämpning, se t.ex. FMU III, s. 158; FMU IV s. 44; s. 255 ff. Enligt sistnämnda aktstycke fastslogs år 1466 »adt Rwdango fårss hör ingen till uthan them boo i Ylistaro by och theras arffwingom». Enligt .en dom från 1491 (Nykyrko) skall »hvar by niwta ok brwka theris lawka wathen hwar wnder sit landh» (FMU V, s. 300). Vatten och fiskerätt omfattas t.ex. i de på gammal europeisk tradition återgående skötningsformulären och liknande handlingar avseende rörligt och orörligt i »vått och torrt» (t.ex. från danskt rättsområde CE nr 220 från 1.11.1514).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=