1809 ÅRS REGERINGSFORM 55 1927 års förslag till lag om sinnessjuka m.m, I yttrandet anfördes bl.a.: »Föreningen är av den meningen, att det väsentliga föremålet för lagstiftningen på ifrågavarande område bör vara den sinnessjukes rätt att erhålla den vård hans sjukdom kräver och samhällets plikt att meddela honom denna vård. Det är huvudsakligen kring denna princip, som de övriga bestämmelserna böra uppbyggas. Dessvärre ligger det i vissa sinnessjukdomars natur, att vårdåtgärderna på grund av den sjukes bristande sjukdomsförståelse komma att te sig som ett tvång och ett inkräktande på hans personligafrihet, men det bör framhållas, att 'tvångsåtgärderna’ djupast sett äro åtgärder till den sjukes förmån, ägnade att återställa honom till hälsan och att skydda honom för sådana handlingar från hans egen sida, som han i hälsans dagar skulle avskytt och vid återvunnen hälsa djupt beklaga. Denna sinnessjukvårdens i vissa fall skenbara karaktär av tvång är en dess skuggsida, som icke bör få undanskymma dess egentliga innebörd och därför icke bör framträda mer än somär oundgängligen nödvändigt vid dess reglerande.» Är 1962 slutligen framhäver en modern psykiater vid frågan om valet mellan nykterhetsvård och sinnessjukvård beträffande vårdbehövande alkoholmissbrukare »rätten att få den snabbaste och för närvarande mest adekvata behandlingen».^®^ Som en röd tråd genom debatten om sinnessjukvården och hithörande lagstiftning går sålunda uppfattningen om en samhällets »plikt» att bereda och den sjukes »rätt» att komma i åtnjutande av vård. Vårdintresset konstrueras sålunda fortfarande — ehuru säkerligen icke med ett medvetet naturrättsligt betraktelsesätt — i våra dagar stundom som en naturlig »rätt», vilket med hänsyn till kontinuiteten på rättsområdet ej framstår som särdeles förvånande.^®"’ Med denna uppfattning är en avvisande inställning till välutbyggda processuella rättssäkerhetsgarantier, pregnant utformade förutsättningar för ingripande samt en restriktiv tolkning av dessa rekvisit väl förenlig. I motsats till förhållandet inom barnavården har emellertid denna åskådning redan tidigt kommit att brytas mot ett annat synsätt, nämligen hänsynen till den personliga integriteten}^^ I Kungl. prop. 1929: 87 s. 69; kurs. här. Gunnar Lundquist, Mentalsjukhus eller »alkoholistanstalt» för alkoholmissbrukare?. Sociala Meddelanden 1962 s. 319 ff., i synnerhet s. 323. Jfr beträffande barnavården Bramstång, tidigare a.a. 1964 s. 58 ff. Jfr Mattiae Calonii Opera Omnia, Denuo Edidit Adolphus Iwarus Arwidsson, IV, Holmiae 1836, s. 326 ff. samt Bramstång, tidigare a.a. 1964 s. 341 f. Medan Göta Hovrätt i sitt utslag 13 okt. 1796 noga värnat om medborgarnas »i Lagarne förvarade säkerhet» — jfr här det ovan något behandlade begreppet »personlig säkerhet» — har Calonius med hänsyn till den allmänna säkerheten ansett ingripandet vara en KB »icke allenast tillhörig rättighet, utan ock en honom åliggande pligt». Intressant är även den av C. hävdade begränsningen av skyddet mot att gripas och emot sin vilja frän sitt hus till annan ort bortföras till att avse sådan undersåte, som »med späkt och Lagom Icfver loa IGt 165 166 ».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=