1809 ÅRS REGERINGSFORM 45 om lanthushållaren friherre Nils Silfverschiöld (1753—1813), vars giftermål med Niklas Sahlgrens dotterdotter Anna Margareta Alströmer måste ha fört honom i nära beröring med den av Sahlgren inrättade släktstiftelsen östads barnhus.^*® Efter dessa personhistoriska notiser vill det synas angeläget att närmare betrakta den till grund för barnhusverksamheten liggande allmänna åskådningen och målsättningen samt framför allt den syn på intagning av barn vid dessa inrättningar som kännetecknade 1700- och det begynnande 1800-talet. Allmänna Barnhuset eller Stora Barnhuset, som det även benämndes, betraktades som ett »barmhärtighets värk, så högst nödvändigt för den wärnlösa, så gagnande för det allmänna, så hedrande för Tidehwarfwet».^^' Vid tillkomsten av Frimurarebarnhuset betonades inom styrelsen, att inrättningens befrämjande utgjorde en »kristelig skyldighet». Ändamålet med Allmänna Barnhuset bestämdes sålunda, att fattiga och nödlidande barn, som av föräldrar och anförvanter uti deras torftighet icke kunde åtnjuta något understöd, därstädes skulle »hafwa lifs-uppehälle, samt icke uti elände och wanskötsel förgås, utan, medelst en någorlunda möjelig god upfostran, blifwa nyttige medlemmar i det Allmänna, särdeles för Handaslögder och andre Näringsfång». Barnen borde, fastslogs det ytterligare, »wänjas wid arbete, på det de, wid tiltagande åren, måtte kunna föda sig sjelfwa, samt blifwa nyttige medlemmar i det allmänna».^^® En liknande målsättning möter i såväl tidigare som senare författningar.'-® I Kungl. Kungörelse 4 maj 1785 angående Allmänna Frimurarebarnhuset synes indirekt ha spelat en betydande kulturhistorisk roll. I förbigående kan sålunda nämnas, att skalden och hävdatecknaren A. Afzelius 9/11 1809 hade antagits till barnhusets lärare. Kamrerare vid inrättningen var från 22/11 1810 C. F. Geijer, broder till E. G. Geijer. Enligt Bergö sammanträffade den sistnämnde med Afzelius vid barnhuset samt framledes även dessa båda med Esaias Tegnér och P. Ff. Ling, vilken senare flyttade från Lund till Stockholm 1813. På Frimurarebarnhusets stora sal stiftades 1811 Götiska förbundet. Jfr Bergö, tidigare a.a. s. 41 ff. samt E. N. Tigerstedt m. fl.. Ny illustrerad svensk litteraturhistoria, tredje delen, Sthlm 1956, s. 188 ff. E. G. Geijers hustru Anna Elisabeth, född Lilljebjörn, deltog jämte ett flertal damer i Uppsala, bl.a. Malla Silfverstolpe, i ett på Fredrika Bremers initiativ tillkommet upprop till förmån för Råby Räddningsinstitut och Prins Carls uppfostringsanstalt i Stockholm. Jfr Svenska Biet 17/1 1844. Relation om Stockholms Allmänna Barnhus Inrättning. Författad år 1796. Allmänna Barnhusets arkiv. Stadsarkivet, Stockholm. Bergö, tidigare a.a. s. 12 f. 1 och 10 §§ reglemente 11 dec. 1766, varefter barnen vid Stora Barnhuset i Stockholm skola upptuktas. R. G. Modée, Utdrag utur alla ifrån 1764 års slut utkomne Publique Handlingar, Placater, Förordningar, Resolutioner och Publicationer, åttonde delen, Sthlm 1774, s. 7568 ff. Jfr Torsten Petersson, översikt över Allmänna Barnhusets historia, Sthlm 1927, s. 7 ff., 62, 97 och 102. Den påtagliga tonvikten på samhällsnyttan, som framträder i 1600-talets författningar rörande barnhuset, erinrar om den dåtida publika omvårdnads119 120
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=