1809 ÅRS REGERINGSFORM 41 domstolarnas verksamhet preciserad och begränsad innebörd av uttrycket »döma». En sak är GRF:s principiella inställning, en annan huruvida denna grunduppfattning kan tänkas ha hunnit påverka och förändra tidigare språkvanor så, att det från 1700-talets regeringsformer nedärvda begreppet »dömd» skulle ha tillagts en i förhållande till dessa föregående författningstexter måhända något annorlunda betydelse. Vidare kom, som framgått, avvecklingen av specialdomstolarna att dröja och genomfördes ej heller helt konsekvent; ännu vid början av detta sekel existerade fortfarande vissa sådana.^®^ Ytterligare må konstateras, att programmet i 1820 års betänkande om rättegångsfrågors skiljande från de administrativa verken knappast kan sägas ha rönt ett snabbt och distinkt förverkligande. Någon läsare invänder kanske, att den efter GRF:s ikraftträdande förda diskussionen rörande kompetensfördelningen mellan domstol och administrativ myndighet liksom de faktiska resultaten därav överhuvud taget måste anses vara av ringa betydelse vid fastställandet av grundlagsstiftarnas syn på uttrycket »döma». Jag kan ej oreserverat dela en dylik inställning. Principdiskussionen måste nämligen förutsätta en viss bakomliggande grundåskådning, rimligen förankrad i GRF och dess bakomliggande, bärande tankar. Hade sagda diskussion givit klart och otvetydigt uttryck åt grundsatsen, att den dömande funktionen i samhället strikt borde reserveras för de allmänna domstolarna —och därmed, i konsekvensens intresse, uttrycket »döma» i juridisk-teknisk bemärkelse —samt hade nyssnämnda uppfattning snabbt och relativt kompromisslöst realiserats, kunde måhända därav vissa slutsatser ha dragits rörande grundlagsstiftarnas intentioner i fråga om nyssnämnda uttryck. Såvitt jag kan bedöma, kan emellertid en dylik situation näppeligen anses ha förelegat. Vid ett försök att fastställa 1809 års grundlagsstiftares syn på uttrycket »döma» torde det sålunda ej kunna betraktas som helt förfelat eller överflödigt att något beakta utvecklingen även efter GRF:s ikraftträdande. Så har redan i någon mån skett; följande kompletterande synpunkter må emellertid tillfogas. Lavins uppfattning att GRF —liksom 1820 års betänkande —byggde på den grundförutsättningen, att domsrätt skulle utövas av domstol, äger säkerligen, principiellt sett, fog.^®® Emellertid framlades med början på 1840-talet förslag om inrättande av en särskild regeringsrätt. Härigenom erkändes, hävdar Lavin, det berättigade i en domsrätt inom förvaltningens ram. Så småningom kom uppfattningen om en administrativ domsrätt att helt tränga ut åsikten om att mål, vari domsrätt utövades, borde överlämJfr Lavin, tidigare a.a. s. 18. Märk Lavins bestämda uttalande, a.a. s. 57, att en administrativ domsrätt ansågs strida mot grunderna för GRF. 105
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=