1809 ÅRS REGERINGSFORM 33 Utvecklingen, har tilldragit sig ett speciellt intresse i debatten före GRF:s tillkomst —liksom även senare. Bland grundlagsfäderna synes i synnerhet Hans Järta vara benägen till (en aning väl) vittgående proklamationer rörande de engelska och svenska statsförfattningssystemens överensstämmelse i fråga om ursprung och »bepröfvade grunder». Ordet »frihet» har tvivelsutan fungerat som ett i skilda sammanhang flitigt nyttjat honnörsord under 17- och det tidiga 1800-talet. I Järtas språkbruk kan tidigt beläggas den i samtida litteratur däremot till synes icke särdeles vanliga ordsammansättningen »personlig frihet», som sedermera återfinnes i texterna med förslag till GRF samt i Silverstolpes skrift från 1809. I tyska statsförfattningstexter har motsvarigheten »persönliche Freiheit» visserligen påträffats, men väl att märka först ett decennium senare än den nyss angivna tidpunkten. Det franska inflytandet vid den tyska statsrättens utformning har tidigare i korthet understrukits. IV. Den ursprungliga innebörden av begreppet »personlig frihet» En klargörande redogörelse för begreppet »personlig frihet», betraktat från grundlagsstiftarnas doktrinärt naturrättsliga utgångspunkt, får man i vår första grundlagskommentar, utgiven 1812 av den tidigare nämnde Axel Gabriel Silverstolpe.'^^ Denne var ledamot av det första konstitutionsutskott, som under ordförandeskap av expeditionssekreteraren friherre L. A. Mannerheim (1749—1835) och med protokollssekreteraren Hans Järta som sekreterare utarbetade förslaget till regeringsform. Helt allmänt torde Silverstolpes framställning utgöra en värdefull källa till förståelsen för den tidsmässiga valören i de ord och uttryckssätt som 1809 års grundlagsstiftare nyttjat. Redan före utarbetandet av nyssnämnda kommentar hade frihetsbegreppet i olika sammanhang fångat Silverstolpes intresse. »Det är bekant», framhåller denne i Stockholms Posten N:o 24, tisdagen den 29 Januarii 1793, »at Friheten består i åtnjutande af de rättigheter alla människjor af naturen äga, hwilka äro Säkerhet til Lifwet, til sina förmögenheters utöfning. Heder, Tankar och Egendom. Jämnlikheten består deruti, at dessa rättigheter njutas lika af alla.» Definitionsförsöket får betraktas som ett tidigt förebud till det mera utmejslade och detaljerade naturrättsliga system sompresenterades 1812. Friheten utgör, anför då Silverstolpe, »en allmän och lagbunden utöfning af rättigheter».'^^ Dessa rättigheter indelas i naturliga och överensBeträffande dennes litterära, statsfilosofiska och politiska bakgrund med inflytande från bl.a. Helvetius, Condillac, Rousseau och Montesquieu må hänvisas till Gobom, tidigare a.a. s. 70 ff. ” A. G. Silverstolpe, Försök till utveckling af Grunderna för Svenska RegeringsSättet, Sthlm 1812, s. 8. 3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=