Gunnar BramstÅng senare datum än vår GRF, varför de icke gärna kunna ha inverkat pl formuleringen av denna. Detsamma gäller i fråga om Belgiens författning 7 febr. 1831, varest art. 7 stadgar, att »La liberté individuelle est garantie»; i svensk översättning heter det: »Personlig frihet är envar tillförsäkrad.» (C. A. Renterskiöld och V. A. Rinander, Främmande grundlagar, VI, Sthlm 1931, s. 143.) Författningen vilar, liksom vår nuvarande RF, på folksuveränitetens grund och förklarar, att »all makt utgår från folket». Den franska statsrättens inflytande är i skilda hänseenden omisskännligt, icke minst vad bestämmelserna om förutsättningarna för åtal och häktning beträffar. 24 9. Rättighetsförklaringarnas ursprung —religionsfrihet eller skydd mot godtycklig häktning? Ännu en intresseväckande frågeställning, som väl belyser de komplicerade sammanhangen, förtjänar en smula betraktande. Medan Georg Jellinek utifrån ett naturrättsligt åskådningssätt hävdat tesen, att de mänskliga rättigheternas ursprung låge i religionsfriheten, ha andra auktorer velat söka denna utgångspunkt i skyddet mot godtycklig häktning (Habeas corpus) samt därvid hänvisat till den engelska Magna Charta Lihertatum från 1215 och Habeas-Corpusakten av 1679, som sålunda enligt Kriele skulle representera »das Ur-Grundrecht» eller » das klassische Grundrecht». Såtillvida innehåller emellertid, menar Kriele, Jellineks uppfattning om religionsfrihetens betydelse en kärna av sanning som skyddet mot godtycklig häktning i första hand aktualiserades genom kränkningar på konfessionella grunder i 16- och 1700-talens England. Den engelske teologen och independenten Roger Williams (o. 1604—1684), grundare av kolonien Rhode Island, hade i en författning för densamma år 1647 förklarat religionsfriheten utgöra en oförytterlig rättighet. I samma urkund heter det emellertid: »That no person in this Colonie shall be taken or imprisoned, or be disseied of his Lands or Liberties, or be exiled or any otherwise molested or destroyed, but by the Lawfull Judgement of his Peeres or by somme known Land, and according to the letter of it. Ratified and confirmed by the major part of the General Assembly lawfully met and orderly managed.» Innehållsmässigt låter sig, påpekar Kriele, det nyss citerade stadgandet återföras till den av sir Edward Coke (1552—1633), en på sin tid ytterst framstående engelsk domare och rättslärd, på grundval av Magna Charta utmejslade formeln »No man can be taken, arrested, attached, or imprisoned, but by due process of law and according to the law of the land». Sålunda vore, konkluderar Kriele, »Das Grundrecht auf Schutz vor willkiirlicher Verhaftung also nicht nur gleich alt wie das Grund-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=