Reflexioner kringRodenproblemet 201 land, österlövsta, Hållnäs, Valö, Hökhuvud, Börstil och Harg men att under den följande tiden en uppluckring av Rodenbegreppet ägt rum och att framåt Vasatiden ett allt större område betecknats som Roden. Eftersom sockenindelningen till övervägande delen hänför sig till den kristna tiden bör det med de ovannämnda socknarna betecknade området förstås som den trakt där tidens sjökungar hade sina boplatser och skeppsplatser och särskilt under vintern uppehöllo sig med sitt folk. 3. Uttrycket rodarätt uppvisar så till vida en dubbeltydighet som det på ett enda ställe i en flockrubrik, nämligen UL R 13 otvivelaktigt måste hänsyfta på speciella rättsförhållanden ifråga om instansordningen vid jordatvister i Roden medan det i alla övriga fall till sitt materiella innehåll innebär specialstraffrätt till sjöss, när ledung är utbjuden och skeppen befinner sig utomvård och vaka. Denna rätt framstår därvid som gemensam för alla de ledungspliktiga männen inomde rättsområden där UL, SdmL, VmL och HL gäller och är som sådan inte knuten till det geografiska Roden. Om så i någon avlägsen tid har varit fallet kan inte med vår nuvarande kännedom av gammal lag och dokument fastställas. Vi få i dag nöja oss med att konstatera att såväl Roden som rodarätt torde ha samma lingvistiska bakgrund. Zusammenfassung Reflexionen zumProblem»Roden» Die Ergebnisse der obigen Untersuchung zum Problem »Roden» und den damit zusammenhängenden Ausdriicken kann kurz so zusammengefaBt werden. 1. Der linguistische Inhalt wird im Wart hrjoöa zu suchen sein, das zwei Bedeutungen haben kann. Einmal kann es »aus dem Wege räumen», »andrängen», »voransturmen» bedeuten, also eine Tätigkeit bezeichnen, die von Häuptlingen oder anderen unabhängigen Personen ausgeiibt wurde, die die Basen oder Ausgangspunkte ihrer Tätigkeit imnördlichen Teil der Kiiste der schwedischen Provinz Uppland hatten. Zum zweiten kann das Wort aber auch noch eine andere Bedeutung haben, nämlich »bedccken», »verzieren» und ähnliches. Zu den Wort hrjööa gehört das Substantiv hrjåÖr als Bezeichnung desjenigen, der die Tätigkeit ausiibt, die von dem Verb hrjoÖa charakterisiert wird, und also »Vernichter», »derjenige, der Schiffe reutet, räumt oder leert» und dergleichen bedeutet. Damit ist auch die Tätigkeit der Seekönige an der Kiiste des nördlichen Uppland bezeichnet. Eine friihe Bezeichnung fiir diese Fursten scheint jene gewesen zu sein, die
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=