Reflexioner kring Rodenproblemet 195 Hundaret har säkerligen fått och haft andra samhällsfunktioner på vilka här inte finns anledning ingå. Andra offentliga uppgifter ger en än högre sammanslutning, folklanden, med dess tre huvudorter, Upsala, Folklandstingstad och Enköping, där Upsala på grund av särskild ställning på det sakrala området tidigt kommit att överträffa de två övriga. Ett hittills föga berört komplex av stadganden som man skulle kunna tro har samband med Roden och de dit hörande problemen, utgöres av vad som går under beteckningen rodarätten {ropa r^et, roparat, ropa rat). Formellt finns bestämmelserna om denna rätt i UL och SdmL men antydes även i företalen till VmL och HL dock utan att i dessa lagars konungabalkar finns något omsådana bestämmelser. Utförligast föreligger rodarättsbestämmelserna i UL och denna lags stadganden kan därför lämpligen tjäna som utgångspunkt för en redogörelse. Enligt UL är de allmänna förutsättningarna för att rodarätt skall föreligga tvenne, nämligen att skepp har gått ut i ledung och därvid kommit utom vård och vaka,^^^ Vad som är vård-vaka-linjen är inte definierat, lika litet som mycket annat i landskapsrätten. Man har emellertid grundad anledning antaga att därmed bör förstås den linje av bötar som löper utefter götalands- och svealandskusten över till Ålands södra skärgård och vidare efter Finlands södra kust.^^® Man får naturligtvis inte ta en sådan linje som en exakt gräns i vår tids bemärkelse utan mera betrakta den som en zon, vid vars överskridande eller uppnående särskild försiktighet och uppmärksamhet bör iakttagas. Det torde också vara detta krav på besättningens speciella vaksamhet mot eventuellt uppdykande faror, som är den egentliga grunden för rodarätten. Man kan i rodarätten urskilja vissa formella olikheter. Det mest omfattande stadgandet har UL KgB 11 § 1 som talar om stöld, rån och brott mot landets lag, vad sak det än är, samt vidare dråp och hugg till fulla föreligger numera av Thorsten Andersson Die schwedischen Bezirksbezeichnungen hund und hundare. Ein Beitrag zur Diskussion einer germanischen Wortfamilie (i Friihmittelalterliche Studien, Jahrbuch des Instituts fiir Fruhmittelalterforschung der Universität Munster, 13. Band, 1979). I detta arbete lämnas förutom talrika hänvisningar till litteratur på området en översikt över det nordiska och kontinentalgermanska materialet samt en granskning av den etymologiska innebörden av de för områden i Norden grundläggande termerna. >55 UL KgB 11 §§ 1—4. >5« Se den å s. 187 återgivna kartan, där de svarta punkterna återge namn å höte enligt Ivar Modéer, Namn- och ordgeografiska studier. Inritningen av Rodenområdet har skett av mig och visar att detta område faller bortom den zon, som de svarta prickarna i stort sett bildar.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=