Gösta Åqvist Roden vid en tidigare tidpunkt och givetvis då inte heller till Norra Roden. När man i sydöstlig riktning lämnar det område, som utgöres av de sju här ovan nämnda socknarna, antar landskapet en annan karaktär. Norra och nordöstra Upplandskusten är låg och stenig, när man övergår Edeboviken blir kusten högre och vattnet klart djupare även nära stränderna. Större öar uppträda utanför kusten i allt större omfattning och ju längre ned i sydlig riktning man kommer desto mer antar kusten karaktär av skärgård. Detta kan ha haft betydelse för främmande personers möjligheter att med skepp ta sig frami de olika vattnen. Norra Upplandskustens steniga och mer långgrunda stränder ställer större anspråk på lokalkännedom än de längre söderut belägna vattnen, där risken för strandning kan bedömas vara mindre. Dessa omständigheter kan ha haft betydelse för urvalet av boplatser och båtplatser för de sjökungar, som kan ha opererat från den norra Upplandskustens stränder, liksom även den omständigheten att de därför också varit mer avstängda från insyn och kontroll från den centrala makt, som kan ha utövats av kungarna i SvipioÖs Upsala. Som redan förut påpekats voro dessa områden även landvägen skilda från det övriga Uppland genom stora skogsmarker och myrmarker, varav inte obetydliga rester fortfarande finnas i form av de nuvarande Florarna med dess utlöpare.^^^ En indikation till att Roden omfattat ett avsevärt större område än de sju ovannämnda socknarnas område ligger i den omständigheten att runt hela Upplands kustlinje mot Östersjön finns eller har funnits en skeppslagsindelning. En indelning i skeppslag kan inte ha någon handelspolitisk grund eller innebära sammanslutningar för handelssyfte eller för hållande av fartyg för sådana syften. Skeppslagsindelningen talar för ett administrativt system där de bofasta bönderna haskyldighet gentemot konungen att hålla skepp, leverera proviant, deltaga med folk och överhuvudtaget utföra offentligt angivna prestationer till rikets eller konungens tjänst. Förefintligheten av en sådan skeppslagsindelning, som också omfattar Roden, kan följaktligen tolkas därhän att samma förhållanden, som rådde i Roden, skulle förefinnas eller ha förefunnits i den övriga delen av den uppländska östersjökusten. Men därmed är inte sagt att grunden för Norra Rodens tydligen vid en viss tid annorlunda ställning enligt UL:s Confirmatio, skulle föreligga för dessa andra skeppslag. Bestämmelsen i UL KgB 11 pr om i ledungslamen för Roden ingående avgiften av 1 mark per åra är det enda stället i landskapslagarna vari man möjligen skulle kunna inläsa en övergång från mindre skepp till större. Med hänsyn till den belagda utvecklingen i Norge och Danmark ansåg Den geografiska strukturen hos Norra Roden finns beskriven i korthet i Det medeltida Sverige Norra Roden ss. 33—34. 190
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=