189 Reflexioner kring Rodenproblemet Från vilken tid man skall datera detta bottniska handelstvång är inte klart.^^^ Dess rättsliga nedslag föreligger för första gången i MEStL Km 34 § 3 men det är givet att bakgrunden till stadgandet måste vara äldre. Troligen är förbudet mot handel på Norrland en kvalifikation av bestämmelserna om och mot landsköp, som man kan spåra i SdmL Km 1 pr och sålunda från början av 1300-talet. De här nu nämnda omständigheterna, den kungliga förköpsrätten och rätten att segla och handla på de norrländska hamnarna, förefaller att vara en bättre förklaringsgrund till den förmånligare ställningen ifråga om utgärderna till kungen än den vanligen angivna, nämligen att denna landsända hade speciella uppgifter vid kustförsvaret. Naturligtvis kan hänsyn vid bestämmandet av dessa utgärder ha tagits till samtliga dessa omständigheter utan att någon behöver utesluta de andra. Emellertid är det uppenbart att man med detta inte har kommit längre vid bestämmandet av Rodens geografiska ställning. Begreppet Roden har ansetts vara bekant eller har med eller utan avsikt lämnats utan angivande av begränsningar. Man kan invända att handlande och skeppare måste ha funnits utefter den uppländska kusten även på andra platser än i området för de sju socknarna och varför skulle i så fall inte dessa utanför det på angivet sätt definierade området för Roden, ha samma rätt. Det förefaller också som under den fortsatta medeltiden så också hade blivit fallet och författarna till Det medeltida Sverige, har också presenterat ett rikligt material, som visar när olika utvidgningar av Roden-begreppet har skett genom angivande av väderstrecksbeteckningar. Sålunda föreligger beteckningen östra Roden år 1526. Men då är vi långt från tidpunkten för UL:s stadfästande. Håller vi fast vid denna tidpunkt så kan med Norra Roden i UL:s Confirmatio endast förstås de tre socknarna Västland, Lövsta och Hållnäs. Inte ens de tre gästrikesocknarna kan räknas dit med absolut säkerhet eftersom de först finns belagda i Bureus’ extrakt av Erik av Pommerns skattebok från år 1413.^^^ I 1314 års förteckning över sexårsgärden finnes dessa sjösocknar redovisade under beteckningen Prouincia gestricaland och det kan alltså inte ens hävdas att de skulle kunna ha räknats till från år 1444 och Södra Roden från 140 143 Kumlien, k., Sverige och hanseaterna, Lund 1953, s. 272 framhåller att någon verklig bild av svensk utrikeshandel ej står att få före 1360-talet. Vår kunskap om handelstvångets uppkomst och äldre utveckling är därför mycket begränsad. Se även KLNM6 s. 166 Handelstvång och där anförd litteratur. Det medeltida Sverige Norra Roden s. 26. Ibidems. 23. Denna är utgiven av O. Bjurling, Das Steuerbuch König Eriks XIII. Versuch einer Rekonstruktion, Lund 1962. Se även Ahnlund, N., Vad innehöll 1413 års skattebok? HT 41, 1921 s. 272 ff. DS 1946. 139 140 142 143
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=