Gösta Åqvist Å andra sidan är det tydligt att själva beteckningen ’skeppslag’ talar för att någon form av ledungsindelning ägt rum ända ner till Stockholm eller det blivande Stockholm. Antar man att skeppslagsbeteckningen indikerar någon sådan formav administrativ indelning för landets kustförsvar, så finns det anledning att förmoda en indelning av hela Upplandskusten. Ty varför skulle endast en del indelas? Alla måste ju här vara lika delaktiga i försvaret, särskilt som det inte är uteslutet att åtskilliga vägar kunde föra genom de uppländska farlederna till de centrala bygderna i landet och alltså motivera ett allmänt deltagande i försvaret av Svipiåd. Därför har också för det nuvarande Uppland av flera författare antagits att Roden omfattat de sex skeppslagen Häverö och Väddö, Bro och Vätö samt Frötuna och Länna, möjligen har dit även hört det gamla öslabo thinglagh eller Öslobo lan, som omfattat öar och holmar utanför Frötuna skeppslag.De viktigaste öarna skulle då ha varit de nuvarande Yxlan och Blidö. Ett särskilt tingslag utgjorde även nuvarande Björkön i form av Birke thinglagh}^^ Däremot finnes inget belägg för att till Roden i någon form hänföra Värmdö skeppslag eller de fastlandet delvis berörande skeppslagen Åker, Danderyd eller Danaö. Ett belägg för skeppslagsindelningen utefter hela Svipiåds kust ger bestämmelserna om dråp å öar i UL M 18 och SdmL M 29. Här stadgas att vid dråp å öar där andra öar ligga utanför, det skeppslag som ön hör till skall svara för böterna 40 mark, om man inte finner gärningsmannen. I SdmL anges som ytterligare villkor att dråpet skall ha ägt rum innanför »vård-och-vaka-linjen» vilket torde utesluta de smärre öar, som ligga längst ut i havsbandet. Det avgörande är emellertid att det klart förutsättes att varje sådan ö anses höra till ett skeppslag, vilket får anses vara fallet med hela kustens övärld i Uppland och Södermanland, möjligen med undantag av den längst upp i Uppland mot Bottenviken vättande kusten nordväst om nuvarande öregrund eller vad man med utgångspunkt från UL:s och de ekonomiska stadganden, som finns från ungefär samma tid, skulle med säkerhet beteckna somNorra Roden. En omständighet, som talar för en större utbredning av Roden än den som av UL:s knapphändiga områdesbestämningar kan utletas, skulle kunna ligga i beteckningen roparett, som förekommer i de tre »svibioö»-lagarna UL, SdmL och VmL. Att dra alltför långt gående slutsatser ur detta uttrycks förekomst bör dock försiktigheten förbjuda. Uttrycket roparett har säkerligen från begynnelsen haft samband med det geografiska begreppet Roden, något som synes framgå av rubriken till R 13: Huru sum skil lanz 170 Styffe, Skandinavien'*, s. 382. **■* Ibidem, s. 383.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=