Reflexioner kring Rodenproblemet 167 Åkers, Värmdö, Danderyds och Ryds skeppslag samt Mälaröarna inte räknats till Rodend*- Uppfattar man emellertid spörsmålet på sätt ovan antagits, innebär denna obestämdhet inte något egentligt problem. När skärgården blivit i större omfattning bebyggd, när organisationen i skeppslag har utbrett sig, när ledungsförfarandet blivit organiserat, kan inte i brist på skriftliga eller tillräckligt talande arkeologiska källor konstateras. Därför är också terminologien om Roden under hela medeltiden så obestämd. Man tror sig vid vissa tidpunkter ha anledning antaga att Roden som distrikt haft en viss omfattning, man har gjort indelning i Norra, östra och Södra Roden, man har talat om Tiundalands Rod och Attundalands Rod, allt med den föreställningen att man hade att göra med ett avgränsat territorium eller ’land’ som man varit van vid att gemenligen betrakta bygderna i övrigt. I själva verket är det här från början fråga om en grupp orter vid kusten, som avvek från det vanliga bygdemönstret, såväl Ifråga om utkomstmöjligheter som sysselsättning i största allmänhet för den där verksamma befolkningen. Redan UL försöker sig på att behandla Roden som ett geografiskt område men blir tvungen att medgiva undantag från det för de övriga landen vanliga mönstret. Undantagen kan inte förklaras på annat sätt än att man funnit speciella förhållanden vara rådande i Roden, vilka den kommission under lagmannen Birger Perssons ledning inte kunde komma till rätta med och som därför också kungen vid stadfästelsen inrymde som undantag från vissa av lagens stadganden i övrigt. Det kan vara anledning att närmare granska dessa bestämmelser i förhoppning att man genom en analys kunde komma något närmare den uppfattning man hade omRodens begrepp vid tiden för UL:s Införande. Det är också denna tidpunkt, som föreliggande undersökning tar sikte på. Det finns tre hållpunkter för ett sådant försök till bestämning, alla från UL. Det är först uttrycket i UL:s Confirmatio vidare i KgB 11 pr i vissa handskrifter i rubriken till KgB 11 samt i R 13 j. nyrr^e rojnn, ropsins utskyldir, vmropsins utskyldir, Ropin . . . alda:r pccn owccn stokholmar. Av dessa tre, eller om man så vill, fyra uttryck ger det andra och tredje ingen som helst upplysning av geografisk art. Endast genom andra källor, som redovisa Rodens utskylder, kan man genom dessa uttryck få någon upplysning av värde. De kan därför tills vidare lämnas åt sidan för behandling längre fram. Norra Rodcn s. 29.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=