Gösta äqvist Nu må man beakta att mellan Snorres skildring och UL:s indelning ligger ett tidsavstånd av omkring sjuttio år och utsträcker man jämförelsen till redovisningen av sexårsgärden 1314 nära hundra år. Redan dessa tidsavstånd inbjuder till en viss försiktighet när man laborerar med en jämförelse mellan Sjaland och Roden, även om man inte skulle vara benägen att antaga att någon större förändring i uppfattningarna om de gamla folklandens gränser under denna tidsperiod skulle ha ägt rum. Det har förefallit mig märkligt att i Svethiudh-skildringen inte Äland på något sätt är angivet med namn. Eftersom Åbo biskopsdöme anses ha upprättats omkring år 1220,^”^ måste Åland vid tidpunkten för Snorres skildring ha hört till ärkestiftet och det kan därför mycket väl tänkas att Själand ansågs omfatta även Åland. Ordalagen i övrigt talar inte emot att låta Åland ingå i Själand. Med den av Hjärne i Svethiudh-\jipps2iX.sen angivna tolkningen av Själand överensstämmer även indelningen av hela det egentliga Svethiudhs kust i skeppslag. Denna indelning finns särskilt i HL KgB 6 § 1, 7 och 11 pr samt R 6, varjämte den naturligtivs förekommer i stadganden i UL och SdmL. Man kommer alltså fram till att hela det egentliga Svipioös kust utefter Östersjön och Bottniska Viken är indelad i skeppslag, vilket bidrager till att göra beteckningen Själand desto mer naturlig. Emellertid måste mellan de båda begreppen rhos, som alltså finns belagt redan från år 839 och Roden i UL samt Själand., som uppges ha funnits i början av 1200-talet, finnas någon relation. Roden som r/?os-folkets land är som geografiskt begrepp endast belagt för UL:s område som beteckning för det kustland till vars område UL utsträckes att gälla. Klart definierat är Roden först genom DS 1946, där de sju socknarna Vestland, Lövsta, Hållnäs, Valö, Börstil, Hökhuvud och Harg redovisas under Rodhin, som här intager samma ställning som hundaret.^**® Området redovisas med andra hundaren som en del av Tiundaland. Samma uppräkning av socknar finns i en förteckning av 1343 som avser uppbörd av avgifter för lösen av palliumtill ärkebiskop Hemming. Till tidiga uppgifter från denna del av det nuvarande Uppland finns 164 107 ända upp till nuvarande Västerbotten och härför åberopar Snorre utan att i Svtjyiod medtaga Södermanland, då måste man också sätta likhetstecken mellan Upsala ärkestift sådant det är redovisat ifråga om sexårsgärden i DS 1946 för år 1314 och Svipiod enligt Snorres skildring cirka etthundra år tidigare. Visst kan man förfara på detta sätt men om det är rimligt kan väl med fog ifrågasättas. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid (KLNM) 1, s. 619 s.v. Biskop. DS 1946: Rodhin De vestland XII or. denar. De lostum XX or. denar. De huldanes I marc. denar. De walo II marc. denar. De hokhodhi II marc. denar. De borstil tres marc. denar. De hargh I marc. denar. — — C X X X I X mar c h e denar i orum c um d u a b u s o r i s. DS 3754. 105 Summa de t i u n da
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=