Reflexioner kring Rodenproblemet 161 dvs. Västmanland.^^ Utan att ta ställning till detta spörsmål skall endast angivas de fem stora vattendrag, som utmärker detta landskap. Gränsen till Uppland bildar traditionellt Sagan, varefter följer Svartån, Kolbäcksån. Hedströmmen och Arhogaån. Det vattensystem, för vilket här i all korthet har redogjorts, speciellt ifråga om Tiundaland och Attundaland har uppenbarligen i gammal tid haft en enorm betydelse ur kommunikationssynpunkt. Det på den tiden väsentligt högre vattenståndet har möjliggjort seglation för relativt stora fartyg men framför allt givit varje hundare och nära nog varje bonde möjlighet att med skepp ta sig ut till kusten eller till större sjöar. Därmed är också sagt att de interna kommunikationerna inom de bägge folklanden voro de bästa tänkbara vid denna tid och gav möjlighet för transporter även med större skepp till främmande länder. Innebörden av de beskrivna vattensystemen är vidare att alla de uppländska hundarena hade tillgång till vattendrag, som ledde till Mälaren eller Saltsjön. Det kan vara skäl att här påpeka detta samt därjämte ange på vad sätt dessa förbindelser möjliggjordes. Hundaren i Tiundaland: Håbo Ulleråker Hagunda Vaksala Norunda Rasbo Närdinghundra Bälinge Oland Vendel Förbindelse med Mälaren direkt >> via Fyrisån „ Rasboån—Laggarån—Fyrisån Saltsjön (Galtfjärden) via Närdingen—Edeboviken Mälaren via Björklingeän—Bälingeån—Fyrisån Bottenhavet (öregrundsgrepen) via Olandsån Mälaren via Vendelån, biflod till Fyrisån. Möjligen har Vendel även haft förbindelse med Bottenhavet (Lövstabukten) via Vendelsjön—Tegelsmorasjön—Strömaren—Strömarån >1 Attundaland: Bro Sollentuna Ärlinghundra Långhundra Mälaren direkt >> >5 Saltsjön (Trälhavet) via Holmboån—Helgösjön—Helgöån— —Husaån—Garnsviken Saltsjön (Trälhavet) via Garnsviken Saltsjön (Trälhavet) via Ekebysjön—Helgösjön—Helgeån— Husaån—Garnsviken Vallentuna Seminghundra I Snorres Svethiudh-sVAåvln^, heter det: Vestmannaland eda FjaSryndaland; pat er einn byskupsdomr. Närmare behandling av detta ämne hos Hjärne, Svethiudh (Namn och Bygd 40, 1952), s. 95 ff. samt s. 116 ff. 11
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=