Reflexioner kring Rodenproblemet 157 ej vara så klar. Krigshandlingar från svensk sida, omtalade i Novgorodkrönikan för åren 1292, 1293, 1295 och 1300,®^ tala för att vid UL:s tillkomst sjöledungen ännu bör ha haft rätt väsentlig betydelse. De upprepade sjötågen till Finland under 1200-talets senare hälft måste ha medfört ett mera stadigt behov av ledungen som förpliktelse att med skepp och manskap följa konungen eller den han för detta ändamål förordnar. Efter Birger Jarls tåg till Tavastland och grundandet av Tavastehus vid århundradets mitt samt de upprepade tågen till de inre delarna av Finska Viken under 1290-talet, som kulminerade med Viborgs grundläggning 1293 samt expeditionerna till Neva och grundandet av Landskrona 1299—1300 bör behovet av ledungsfärder ha framstått på ett sådant sätt att någon avveckling inte gärna var tänkbar. Ryska annalnotiser ge också vid handen att färderna från Sverige varit flera än de som redovisats i Erikskrönikan, Eftersom 1290-talet även är tiden då man arbetar ut Upplandslagen kan det starkt ifrågasättas om den uppfattning som hävdar att ledungen är under avveckling vid denna tid, kan vara alldeles riktig. Detta behöver naturligtvis inte utesluta att en jordbeskattning har kommit till stånd vid sidan av de utskylder, som utgingo till konungen de år ledung inte utlystes.®'* De uppgifter om olika slag av markgäld, som föreligga från förra delen av 1300-talet, i form av avgifter till hertigarna,®^ Viennetionden ®® och pallielösen,®^ tala för förekomsten av en på jorden lagd beskattning. Till Rodenproblemet hör emellertid inte bara frågan om innebörden av själva uttrycket eller namnet Roden utan givetvis i allra högsta grad vilket område som denna beteckning avser, alltså en undersökning om innebörden av det geografiska Roden. Vid första ögonkastet förefaller inte detta vara ett särskilt svårt problem. Det visar sig dock att det ingalunda är så enkelt som man föreställer sig, beroende på att det i gammal tid visar sig vara svårt att få exakta hållpunkter för rumsliga bestämningar, lika väl som det kan vara vanskligt att få goda tidsangivelser. Finlands medeltids urkunder 1, s. 94, ävensom Akiander, Matth., Utdrag ur »Ryska Annaler» i Suomi, Helsingfors 1849, ss. 76—79. Lönnroth, E., Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige (Göteborgs Högskolas Årsskrift Band XLVI 1940) s. 68 utgått i Sverige i varje fall från 1170-talet. Markgäldsförteckningar till förmån för hertigarna Erik och Valdemar DS 1875— 1889 den 18 oktober 1312. Förteckning över den s.k. sexårsgälden eller Viennetionden från ärkestiftet DS 1946 är 1314. Se även Ekbom, Carl Axel, Viennetionde och hundaresindelning s. 221 ff. 8" DS 3754. påvebreven bevisa att skatt av fast egendom anser 86
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=